<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790</id><updated>2012-02-25T11:24:13.007-08:00</updated><category term='Programación Latín e Cultura Clásica'/><category term='Pro latín'/><category term='Relatos'/><category term='Cocina romana'/><category term='Traballos profesor'/><category term='Gramática'/><category term='wikis'/><category term='Poemas'/><category term='Cultura clásica'/><category term='Latín e cómic'/><category term='2º Bach: lecturas'/><category term='Música e mundo clásico'/><category term='A radio en latín'/><category term='2º Bach: lit. latina'/><category term='Museos on line'/><category term='Roma'/><category term='Fotografías'/><category term='Anecdotario'/><category term='Traballos alumnos'/><title type='text'>TERRA ÁUREA</title><subtitle type='html'>Ponte romana do Rebollar.(Almeida de Sayago).
Fotografía de J.M.Barrigós.</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>96</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1939456104226053701</id><published>2012-02-25T11:24:00.000-08:00</published><updated>2012-02-25T11:24:13.014-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>O mito de Medea</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg/medealaurasarayenrique-120202044246phpapp02"&gt;http://www.slideshare.net/manologgg/medealaurasarayenrique-120202044246phpapp02&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1939456104226053701?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1939456104226053701/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/02/o-mito-de-medea.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1939456104226053701'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1939456104226053701'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/02/o-mito-de-medea.html' title='O mito de Medea'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7359076607997425370</id><published>2012-02-23T10:25:00.000-08:00</published><updated>2012-02-23T10:28:35.575-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Gramática'/><title type='text'>O participio</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg/participio"&gt;http://www.slideshare.net/manologgg/participio&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7359076607997425370?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7359076607997425370/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/02/o-particio.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7359076607997425370'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7359076607997425370'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/02/o-particio.html' title='O participio'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7139511129522432696</id><published>2012-02-02T03:00:00.001-08:00</published><updated>2012-02-02T03:00:57.004-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>A República Romana.</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg/repblica-romana-11383607"&gt;http://www.slideshare.net/manologgg/repblica-romana-11383607&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7139511129522432696?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7139511129522432696/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/02/republica-romana.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7139511129522432696'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7139511129522432696'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/02/republica-romana.html' title='A República Romana.'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4116904543842501556</id><published>2012-02-02T02:53:00.001-08:00</published><updated>2012-02-02T02:53:45.572-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>O mito de Prometeo.</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg/prometeo-11383534"&gt;http://www.slideshare.net/manologgg/prometeo-11383534&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4116904543842501556?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4116904543842501556/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/02/o-mito-de-prometeo.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4116904543842501556'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4116904543842501556'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/02/o-mito-de-prometeo.html' title='O mito de Prometeo.'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-524893719002096122</id><published>2012-01-20T02:50:00.000-08:00</published><updated>2012-01-20T02:50:16.712-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>As sete marabillas do mundo antigo (Rebeca Otero, Alba Aguiar)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.slideshare.net/fullscreen/manologgg/siete-maravillas-alba-y-rebe/4"&gt;http://www.slideshare.net/fullscreen/manologgg/siete-maravillas-alba-y-rebe/4&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-524893719002096122?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/524893719002096122/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/01/as-sete-marabillas-do-mundo-antigo_5047.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/524893719002096122'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/524893719002096122'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/01/as-sete-marabillas-do-mundo-antigo_5047.html' title='As sete marabillas do mundo antigo (Rebeca Otero, Alba Aguiar)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-6835606746106871446</id><published>2012-01-20T02:46:00.000-08:00</published><updated>2012-01-20T02:46:30.158-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>As sete marabillas do mundo antigo (Laura Sánchez, Sara Gómez, Enrique González)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.slideshare.net/fullscreen/manologgg/las-siete-maravillas-del-mundo-antiguo-11155001/4"&gt;http://www.slideshare.net/fullscreen/manologgg/las-siete-maravillas-del-mundo-antiguo-11155001/4&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-6835606746106871446?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/6835606746106871446/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/01/as-sete-marabillas-do-mundo-antigo_20.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6835606746106871446'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6835606746106871446'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/01/as-sete-marabillas-do-mundo-antigo_20.html' title='As sete marabillas do mundo antigo (Laura Sánchez, Sara Gómez, Enrique González)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7632629691621264067</id><published>2012-01-15T12:20:00.000-08:00</published><updated>2012-01-15T12:20:22.697-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cocina romana'/><title type='text'>Cena de Trimalción</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=CpMakUEn4hs"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=CpMakUEn4hs&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7632629691621264067?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7632629691621264067/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/01/cena-de-trimalcion.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7632629691621264067'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7632629691621264067'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/01/cena-de-trimalcion.html' title='Cena de Trimalción'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-5460681285199685539</id><published>2012-01-13T04:41:00.000-08:00</published><updated>2012-02-02T03:01:57.330-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>As sete marabillas do mundo antigo. (Sandra Varela e Raquel Rosillo)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg/siete-maravillas-trabajo-realizado-por-sandra-varela-y-raquel-rosillo"&gt;http://www.slideshare.net/manologgg/siete-maravillas-trabajo-realizado-por-sandra-varela-y-raquel-rosillo&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-5460681285199685539?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/5460681285199685539/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/01/las-siete-maravillas-del-mundo-antiguo.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/5460681285199685539'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/5460681285199685539'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2012/01/las-siete-maravillas-del-mundo-antiguo.html' title='As sete marabillas do mundo antigo. (Sandra Varela e Raquel Rosillo)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-975679914098756956</id><published>2011-12-04T09:19:00.000-08:00</published><updated>2011-12-04T09:24:17.536-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Música e mundo clásico'/><title type='text'>Christi albus Natalis - Transcribed | dotSUB</title><content type='html'>&lt;a href="http://dotsub.com/view/faa8ad2e-bab5-4ab5-8fd2-a5102810aeb4#.TturjyrLL5w.blogger"&gt;Christi albus Natalis - Transcribed dotSUB&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-975679914098756956?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/975679914098756956/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/12/christi-albus-natalis-transcribed.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/975679914098756956'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/975679914098756956'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/12/christi-albus-natalis-transcribed.html' title='Christi albus Natalis - Transcribed | dotSUB'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-5064044125894368605</id><published>2011-11-21T13:18:00.001-08:00</published><updated>2011-11-21T13:19:17.043-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cultura clásica'/><title type='text'>Grecia</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.rtve.es/alacarta/videos/paraisos-cercanos/paraisos-cercanos-grecia-memoria-vida/643800"&gt;http://www.rtve.es/alacarta/videos/paraisos-cercanos/paraisos-cercanos-grecia-memoria-vida/643800&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-5064044125894368605?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/5064044125894368605/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/11/grecia_21.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/5064044125894368605'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/5064044125894368605'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/11/grecia_21.html' title='Grecia'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-3764995522340637094</id><published>2011-10-22T12:57:00.000-07:00</published><updated>2011-10-22T12:57:26.865-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pro latín'/><title type='text'>SABER LATÍN (VÍDEO)</title><content type='html'>&lt;a href="http://youtu.be/vLyuLdG698k"&gt;http://youtu.be/vLyuLdG698k&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-3764995522340637094?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/3764995522340637094/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/10/saber-latin-video.html#comment-form' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3764995522340637094'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3764995522340637094'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/10/saber-latin-video.html' title='SABER LATÍN (VÍDEO)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4090529463299866640</id><published>2011-09-28T02:45:00.000-07:00</published><updated>2011-09-28T02:45:43.996-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Programación Latín e Cultura Clásica'/><title type='text'>Programación Latín e Cultura Clásica. (Curso 2011-12)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.edu.xunta.es/centros/iescouto/node/107"&gt;http://www.edu.xunta.es/centros/iescouto/node/107&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4090529463299866640?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4090529463299866640/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/09/programacion-latin-e-cultura-clasica.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4090529463299866640'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4090529463299866640'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/09/programacion-latin-e-cultura-clasica.html' title='Programación Latín e Cultura Clásica. (Curso 2011-12)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-8404906291067558796</id><published>2011-09-28T01:35:00.000-07:00</published><updated>2011-09-28T01:35:46.694-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Latín e cómic'/><title type='text'>DE SIGARIS PHARAONIS  (De Titini et MIluli Facinoribus)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.latinitatis.com/latinitas/nubecula/sigaris/sig0.htm"&gt;http://www.latinitatis.com/latinitas/nubecula/sigaris/sig0.htm&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-8404906291067558796?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/8404906291067558796/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/09/de-sigaris-pharaonis-de-titini-et.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8404906291067558796'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8404906291067558796'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/09/de-sigaris-pharaonis-de-titini-et.html' title='DE SIGARIS PHARAONIS  (De Titini et MIluli Facinoribus)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1417099924614088511</id><published>2011-09-28T01:06:00.000-07:00</published><updated>2011-09-28T01:06:08.622-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Latín e cómic'/><title type='text'>DE INSULA NEGRA  ( De Titini et Miluli Facinoribus)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.latinitatis.com/latinitas/nubecula/insula/ins0.htm"&gt;http://www.latinitatis.com/latinitas/nubecula/insula/ins0.htm&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1417099924614088511?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1417099924614088511/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/09/de-insula-negra-de-titini-et-miluli.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1417099924614088511'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1417099924614088511'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/09/de-insula-negra-de-titini-et-miluli.html' title='DE INSULA NEGRA  ( De Titini et Miluli Facinoribus)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1116667533821083761</id><published>2011-09-01T05:19:00.001-07:00</published><updated>2011-09-01T05:19:55.534-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pro latín'/><title type='text'>¿ Para qué sirve el latín II ?</title><content type='html'>&lt;a href="http://tradicionclasica.blogspot.com/2008/04/para-qu-sirve-el-latn-ii.html"&gt;http://tradicionclasica.blogspot.com/2008/04/para-qu-sirve-el-latn-ii.html&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1116667533821083761?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1116667533821083761/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/09/para-que-sirve-el-latin-ii.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1116667533821083761'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1116667533821083761'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/09/para-que-sirve-el-latin-ii.html' title='¿ Para qué sirve el latín II ?'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-3380238770291679670</id><published>2011-09-01T05:17:00.000-07:00</published><updated>2011-09-01T05:17:28.481-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pro latín'/><title type='text'>La importancia del latín en la educación</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.elcastellano.org/artic/latin.htm"&gt;http://www.elcastellano.org/artic/latin.htm&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-3380238770291679670?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/3380238770291679670/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/09/la-importancia-del-latin-en-la.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3380238770291679670'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3380238770291679670'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/09/la-importancia-del-latin-en-la.html' title='La importancia del latín en la educación'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-285219044845571488</id><published>2011-09-01T05:14:00.000-07:00</published><updated>2011-09-01T05:14:08.675-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pro latín'/><title type='text'>Diez cosas que probablemente no sabes sobre el latín</title><content type='html'>&lt;a href="http://lalengua.info/2007/02/diez-cosas-que-probablemente-no-sabias-sobre-el-latin/"&gt;http://lalengua.info/2007/02/diez-cosas-que-probablemente-no-sabias-sobre-el-latin/&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-285219044845571488?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/285219044845571488/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/09/diez-cosas-que-probablemente-no-sabes.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/285219044845571488'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/285219044845571488'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/09/diez-cosas-que-probablemente-no-sabes.html' title='Diez cosas que probablemente no sabes sobre el latín'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-231392495829879917</id><published>2011-05-27T02:37:00.000-07:00</published><updated>2011-05-27T02:37:22.217-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>A organización política e social da antiga Roma ( Lara Fdez Herranz, 1ª Bto)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg/la-organizacin-poltica-y-social-de-la-antigua-roma"&gt;http://www.slideshare.net/manologgg/la-organizacin-poltica-y-social-de-la-antigua-roma&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-231392495829879917?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/231392495829879917/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/05/organizacion-politica-e-social-da.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/231392495829879917'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/231392495829879917'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/05/organizacion-politica-e-social-da.html' title='A organización política e social da antiga Roma ( Lara Fdez Herranz, 1ª Bto)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-2527442824513355003</id><published>2011-05-20T00:15:00.000-07:00</published><updated>2011-05-20T00:15:10.881-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Museos on line'/><title type='text'>O MUSEO VIRTUAL MÁIS GRANDE DO MUNDO</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.mystudios.com/artgallery/"&gt;http://www.mystudios.com/artgallery/&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-2527442824513355003?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/2527442824513355003/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/05/o-museo-virtual-mais-grande-do-mundo.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/2527442824513355003'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/2527442824513355003'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/05/o-museo-virtual-mais-grande-do-mundo.html' title='O MUSEO VIRTUAL MÁIS GRANDE DO MUNDO'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4926203317289144129</id><published>2011-05-20T00:14:00.000-07:00</published><updated>2011-05-20T00:14:39.462-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>A FAMILIA ROMANA (Paula Rey. 1º Bacharelato)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg/la-familia-romana-7937314"&gt;http://www.slideshare.net/manologgg/la-familia-romana-7937314&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4926203317289144129?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4926203317289144129/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/05/familia-romana-paula-rey-1-bacharelato.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4926203317289144129'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4926203317289144129'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/05/familia-romana-paula-rey-1-bacharelato.html' title='A FAMILIA ROMANA (Paula Rey. 1º Bacharelato)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1721126037625214575</id><published>2011-05-19T10:13:00.000-07:00</published><updated>2011-05-19T11:48:23.866-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Relatos'/><title type='text'>AMALIA ( Sabela Rguez Blanco. Accésit II Certame Literario CMUS Ourense)</title><content type='html'>&lt;a href="http://es.scribd.com/doc/55822113/Amalia"&gt;http://es.scribd.com/doc/55822113/Amalia&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1721126037625214575?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1721126037625214575/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/05/amalia-sabela-rguez-blanco-accesit-ii.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1721126037625214575'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1721126037625214575'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/05/amalia-sabela-rguez-blanco-accesit-ii.html' title='AMALIA ( Sabela Rguez Blanco. Accésit II Certame Literario CMUS Ourense)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4488116029545018834</id><published>2011-05-19T09:43:00.000-07:00</published><updated>2011-05-20T00:19:48.788-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Relatos'/><title type='text'>PEQUENA ESTRELA  (Alexandre Rguez Blanco. Accésit II Certame Literario CMUS Ourense)</title><content type='html'>&lt;a href="http://es.scribd.com/doc/55822217/PEQUENA-ESTRELA"&gt;http://es.scribd.com/doc/55822217/PEQUENA-ESTRELA&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4488116029545018834?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4488116029545018834/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/05/pequena-estrela-accesit-ii-certame.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4488116029545018834'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4488116029545018834'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/05/pequena-estrela-accesit-ii-certame.html' title='PEQUENA ESTRELA  (Alexandre Rguez Blanco. Accésit II Certame Literario CMUS Ourense)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1752538923127608137</id><published>2011-05-07T13:08:00.000-07:00</published><updated>2011-05-07T13:08:14.061-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pro latín'/><title type='text'>Latín e Grego: perda de tempo?</title><content type='html'>&lt;a href="http://es.scribd.com/doc/54908709/Latin-y-Griego-perdida-de-tiempo"&gt;http://es.scribd.com/doc/54908709/Latin-y-Griego-perdida-de-tiempo&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1752538923127608137?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1752538923127608137/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/05/latin-e-grego-perda-de-tempo.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1752538923127608137'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1752538923127608137'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/05/latin-e-grego-perda-de-tempo.html' title='Latín e Grego: perda de tempo?'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-6693093660245327284</id><published>2011-04-29T02:13:00.000-07:00</published><updated>2011-05-19T11:44:39.602-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Relatos'/><title type='text'>A VIOLA VIAXEIRA (Sabela Rodríguez Blanco. 1º  Premio I Certame Literario CMUS Ourense)</title><content type='html'>&lt;a href="http://es.scribd.com/doc/54193684/A-VIOLA-VIAXEIRA-SABELA-RODRIGUEZ-BLANCO"&gt;http://es.scribd.com/doc/54193684/A-VIOLA-VIAXEIRA-SABELA-RODRIGUEZ-BLANCO&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-6693093660245327284?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/6693093660245327284/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/04/viola-viaxeira-sabela-rodriguez-blanco.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6693093660245327284'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6693093660245327284'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/04/viola-viaxeira-sabela-rodriguez-blanco.html' title='A VIOLA VIAXEIRA (Sabela Rodríguez Blanco. 1º  Premio I Certame Literario CMUS Ourense)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-6921110383074724116</id><published>2011-04-29T02:11:00.000-07:00</published><updated>2011-05-19T11:39:09.230-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Relatos'/><title type='text'>O CREADOR DE SOMBRAS (Alexandre Rodríguez Blanco. 1º  Premio Educación Primaria do  II Concurso de Contos da Federación Municipal de Ensino  Público  do Concello de Ourense)</title><content type='html'>&lt;a href="http://es.scribd.com/doc/55831089/O-Creador-de-Sombras"&gt;http://es.scribd.com/doc/55831089/O-Creador-de-Sombras&lt;/a&gt;http://es.scribd.com/doc/54193623/O-CREADOR-DE-SOMBRAS-ALEXANDRE-RODRIGUEZ-BLANCO&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-6921110383074724116?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/6921110383074724116/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/04/o-creador-de-sombras-alexandre.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6921110383074724116'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6921110383074724116'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/04/o-creador-de-sombras-alexandre.html' title='O CREADOR DE SOMBRAS (Alexandre Rodríguez Blanco. 1º  Premio Educación Primaria do  II Concurso de Contos da Federación Municipal de Ensino  Público  do Concello de Ourense)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-552868652266774251</id><published>2011-04-28T03:48:00.000-07:00</published><updated>2011-04-28T03:48:22.815-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Relatos'/><title type='text'>AMOR DE INVIERNO (Beatriz Álvarez Rivero. 1º Bto)</title><content type='html'>&lt;a href="http://es.scribd.com/doc/54123765"&gt;http://es.scribd.com/doc/54123765&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-552868652266774251?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/552868652266774251/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/04/amor-de-invierno-beatriz-alvarez-rivero.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/552868652266774251'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/552868652266774251'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/04/amor-de-invierno-beatriz-alvarez-rivero.html' title='AMOR DE INVIERNO (Beatriz Álvarez Rivero. 1º Bto)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-8768569429876267304</id><published>2011-04-28T03:14:00.000-07:00</published><updated>2011-04-28T03:14:33.891-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>LA HISPANIA ROMANA (Indiana Rincón Aquino)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg/la-hispania-romana-1indiana-rincn-aquino"&gt;http://www.slideshare.net/manologgg/la-hispania-romana-1indiana-rincn-aquino&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-8768569429876267304?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/8768569429876267304/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/04/la-hispania-romana-indiana-rincon.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8768569429876267304'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8768569429876267304'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/04/la-hispania-romana-indiana-rincon.html' title='LA HISPANIA ROMANA (Indiana Rincón Aquino)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1272594883471048135</id><published>2011-04-28T03:10:00.000-07:00</published><updated>2011-04-28T03:10:48.761-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>A CIDADE E A CASA ROMANA (Iria Vázquez Arias)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg/la-ciudad-y-la-casa-romana-iria-vzquez-arias-1-bach-b"&gt;http://www.slideshare.net/manologgg/la-ciudad-y-la-casa-romana-iria-vzquez-arias-1-bach-b&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1272594883471048135?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1272594883471048135/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/04/cidade-e-casa-romana-iria-vazquez-arias.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1272594883471048135'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1272594883471048135'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/04/cidade-e-casa-romana-iria-vazquez-arias.html' title='A CIDADE E A CASA ROMANA (Iria Vázquez Arias)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7584057157004964054</id><published>2011-04-08T00:24:00.000-07:00</published><updated>2011-04-11T01:18:09.430-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>O EXÉRCITO ROMANO (Beatriz Álvarez Rivero)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg/el-ejrcito-romano-por-beatriz-lvarez-rivero"&gt;Traballo exército romano&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7584057157004964054?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7584057157004964054/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/04/o-exercito-romano.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7584057157004964054'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7584057157004964054'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/04/o-exercito-romano.html' title='O EXÉRCITO ROMANO (Beatriz Álvarez Rivero)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-3362971316125892822</id><published>2011-03-28T09:38:00.000-07:00</published><updated>2011-03-28T09:38:06.273-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Roma'/><title type='text'>Vaticano</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.vatican.va/phome_sp.htm"&gt;http://www.vatican.va/phome_sp.htm&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-3362971316125892822?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/3362971316125892822/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/03/vaticano.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3362971316125892822'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3362971316125892822'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/03/vaticano.html' title='Vaticano'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1228428416058749569</id><published>2011-03-23T10:13:00.000-07:00</published><updated>2011-03-24T14:14:54.662-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Anecdotario'/><title type='text'>UNHA TRADUCIÓN MOI SABIA</title><content type='html'>&lt;span style="font-size: large;"&gt;Outra tradución para enmarcar. Nesta ocasión foi realizada por un alumno de 1º de bacharelato. O texto latino é o seguinte:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Socrates doctissimus omnium hominum fuit.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;A tradución correcta é:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Sócrates foi&amp;nbsp;o máis sabio de todos os homes.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;E a continuación transcribo a xoia de tradución levada a cabo polo estudante:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: red; font-size: large;"&gt;Sócrates fue un hombre muy sabio que sabía de todo&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: black; font-size: large;"&gt;(Sen dúbida o&amp;nbsp;rapaz tiña un concepto realmente bo de Sócrates).&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1228428416058749569?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1228428416058749569/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/03/unha-traducion-moi-sabia.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1228428416058749569'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1228428416058749569'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/03/unha-traducion-moi-sabia.html' title='UNHA TRADUCIÓN MOI SABIA'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1067623750573960092</id><published>2011-03-23T09:19:00.000-07:00</published><updated>2011-03-23T09:19:44.549-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pro latín'/><title type='text'>TODOS CONTRA EL LATÍN</title><content type='html'>&lt;b&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #333333; font-family: Arial; font-size: 23.5pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;a href="http://www.seecgalicia.org/" title="SEECGALICIA"&gt;&lt;span style="color: #ff9900;"&gt;&lt;shapetype coordsize="21600,21600" filled="f" id="_x0000_t75" o:preferrelative="t" o:spt="75" path="m@4@5l@4@11@9@11@9@5xe" stroked="f"&gt;&lt;stroke joinstyle="miter"&gt;&lt;/stroke&gt;&lt;formulas&gt;&lt;f eqn="if lineDrawn pixelLineWidth 0"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="sum @0 1 0"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="sum 0 0 @1"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="prod @2 1 2"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="prod @3 21600 pixelWidth"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="prod @3 21600 pixelHeight"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="sum @0 0 1"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="prod @6 1 2"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="prod @7 21600 pixelWidth"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="sum @8 21600 0"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="prod @7 21600 pixelHeight"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="sum @10 21600 0"&gt;&lt;/f&gt;&lt;/formulas&gt;&lt;path gradientshapeok="t" o:connecttype="rect" o:extrusionok="f"&gt;&lt;/path&gt;&lt;lock aspectratio="t" v:ext="edit"&gt;&lt;/lock&gt;&lt;/shapetype&gt; &lt;div align="right" class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: right;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #333333; font-family: Arial; font-size: 23.5pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="right" class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: right;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #999999; font-family: Arial; font-size: 9pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;Sección Galega da Sociedade Española de Estudios Clásicos&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="right" class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: right;"&gt;&lt;form&gt;&lt;/form&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 8.5pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="display: none; mso-hide: all;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="right" class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: right;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;h2 style="background: white; margin: 0cm 0cm 6pt;"&gt;&lt;span lang="DE" style="font-family: Arial; font-size: 13.5pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="color: #ff9900;"&gt;Todos contra o latín&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span class="submitted"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 8.5pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;Mér, 23/03/2011 - 09:41 — seec Galicia&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span class="submitted"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 8.5pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Este e o título da carta que nos envía &lt;b&gt;Manuel Rodríguez Santos&lt;/b&gt; dende o &lt;a href="http://www.ies-ocouto.net/" target="_blank"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="color: #006699;"&gt;IES nº4 O Couto en Ourense&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/a&gt;, onde denuncia a inxustiza á que está sometida a asignatura de Latín na ponderación que fai a CIUG para o acceso a graos tales como periodismo, onde queda rebaixada cun 0,1 fronte a outras como debuxo artístico, que puntuán como 0,2.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Reproducimos a continuación íntegramente dita &lt;i&gt;misiva&lt;/i&gt; (palabra que afortunadamente entenderán todos os que recibiron uns mínimos coñecementos en lingua latina, pero que quizais pase &lt;i&gt;desapercibida&lt;/i&gt; para o resto).&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;h2 style="background: white; margin: 0cm 0cm 6pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="color: #ff9900;"&gt;TODOS CONTRA EL LATÍN&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Desde que José Solís Ruiz, ministro franquista natural de Cabra (egabrense por mor del latín, en vez de...), pronunciara allá por los años sesenta la desafortunada frase "Menos latín y más deporte", esta asignatura no ha dejado de perder peso en la enseñanza, especialmente en la Secundaria, situación&amp;nbsp; que se ha ido agravando progresivamente con el devenir de los tiempos. Los profesores de lenguas clásicas -Latín y Griego- nos hemos resignado a sufrir las periódicas reformas educativas, cual filósofos estoicos, sabedores de que después de cada una de ellas nuestras materias tendrían indefectiblemente una menor presencia en el curriculum educativo. Y esto ha sido así, hasta el extremo de que hoy en los institutos es habitual que un único profesor cubra todas las horas de ambas lenguas, cuando apenas hace tres lustros cualquier centro contabilizaba en su plantilla al menos tres. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;No es ningún secreto, pues, que la inmensa mayoría de los alumnos que acaban ese paupérrimo Bachillerato que padecemos en nuestro país desde la extinción del B.U.P., lo hace sin haber tenido contacto alguno con la lengua latina. Y esto se nota. Vaya si se nota. Que se lo pregunten a los docentes universitarios. Ellos se lamentan amargamente de que los estudiantes debutan en sus carreras -ahora grados- sin capacidad para comprender un texto de dificultad media, menos aún para redactarlo. Esta circunstancia es bien conocida por los que ejercemos en la Enseñanza&amp;nbsp; Secundaria, por más que apliquemos a veces la política del avestruz. Nos hemos acostumbrado a leer trabajos plagados de faltas de ortografía - hay profesores que ya ni las tienen en consideración-, exámenes llenos de incorrecciones gramaticales y comentarios de texto sin vertebración ni sentido. Nos consolamos pensando que los chicos suplen estas carencias con su dominio de las nuevas tecnologías, como si esta capacidad - a menudo no es tanta-&amp;nbsp; pudiera corregir&amp;nbsp; las deficiencias&amp;nbsp; mencionadas. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Las nuevas tecnologías en absoluto están reñidas con el Latín. Entren en la red y tecleen la palabra Chiron. Encontrarán una web en la que colaboran cientos de profesores de Latín y Griego creando recursos on line al más alto nivel para lograr&amp;nbsp; métodos de aprendizaje más atractivos, más modernos. Es sólo un ejemplo. Podría llenar páginas con las URL de webs y de blogs dedicados plenamente a la enseñanza de esas lenguas, a las que,&amp;nbsp; lejos de muertas, se las debería considerar&amp;nbsp; inmortales.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Sinceramente, creo -y no sin motivos- que el colectivo de profesores de lenguas clásicas, en el que me incluyo, es vanguardista en Galicia y en España en lo referente a la aplicación de las nuevas tecnologías.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Y es que el latín no incapacita para nada; al contrario, abre la mente de quien lo cultiva. El latín es un sistema organizado, lógico, acumulativo, en el&amp;nbsp; que cada destreza se&amp;nbsp; construye sobre la anterior; nada puede ser olvidado; todo debe ser recordado. Todos los conocimientos y habilidades están interrelacionados. El estudiante construye el rascacielos del saber ladrillo a ladrillo hasta alcanzar el más alto nivel de habilidad y competencia. El estudio del latín es, pues, una educación completa porque desarrolla las facultades intelectuales al mismo tiempo que la capacidad para utilizar bien la lengua propia. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Así lo afirma Cheryl Lowe, y así lo entienden los gobernantes de países como Finlandia -habitual número uno en los resultados del informe PISA-, Estados Unidos, Alemania, etc.; y por ello lo han incluido sin reservas en sus sistemas educativos&amp;nbsp; a pesar de hablar idiomas no románicos. Nuestros líderes políticos, en cambio, llevan años negándole el pan y el agua a esta asignatura, condenándola al ostracismo; en el mejor de los casos, la han relegado a la tercera división obligándola a competir con una maraña de materias que no pocas veces, tras el envoltorio rimbombante de sus nombres, sólo esconden humo. &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Y como a perro flaco todo son pulgas, hete aquí un nuevo enemigo; nuevo e insospechado. Y digo insospechado por provenir de la Universidad, en concreto de la CIUG (Comisión Interuniversitaria de Galicia). Sorprendente, sí, pero cierto. Infórmense ustedes si no, sobre el valor que dicha comisión atribuye a las asignaturas que componen la prueba de Selectividad. Parece una broma de mal gusto, y lo sería si no procediera de la Universidad,&amp;nbsp; alma mater&amp;nbsp; de la cultura, de la ciencia, de la sapiencia.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Manifiesto esto porque, con las nuevas ponderaciones (del latín pondus -eris), un alumno que quiera estudiar Periodismo tendrá más posibilidades para ser admitido en este grado si en lugar de cursar la materia de Latín ha cursado la de Dibujo Artístico. Y es así desde que la CIUG decidió que sobre un total de catorce puntos, el Latín valga uno únicamente, mientras que al Dibujo Artístico le atribuye un valor de dos. Con esta decisión injusta -más bien kafkiana- olvidan que el Latín, además de madurez mental, propicia la familiarización del alumnado con el vocabulario, con los procedimientos de formación del léxico y con las estructuras elementales de la frase; en resumen, con todo aquello que constituye la esencia del periodismo; con todo aquello que las aulas universitarias echan en falta.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Por todo lo dicho, y porque considero que esta decisión es un agravio en toda regla contra la lengua latina, contra los discentes -pocos, pero muy buenos- que la escogen cada curso, y especialmente contra la inteligencia y el sentido común, he escrito este artículo. Tengo la esperanza de que alguno de los aludidos, tras leerlo, tenga a bien explicar a mis alumnos por qué para poder estudiar Periodismo en Galicia es más importante saber dibujar que saber latín. Yo para ese enigma no tengo respuesta.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;Manuel Rodríguez Santos&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;mrsantos@edu.xunta.es &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 11pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;IES Nº 4 O Couto, Ourense&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 18pt 0cm; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 160%; margin: 18pt 0cm;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 160%; margin: 18pt 0cm;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span lang="DE" style="color: #666666; font-family: Arial; font-size: 8.5pt; mso-ansi-language: DE;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 160%; margin: 18pt 0cm;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;ul type="disc"&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="background: white; color: #666666; line-height: 160%; margin: 0cm 0cm 0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; tab-stops: list 36.0pt;"&gt;&lt;span lang="DE" style="font-family: Arial; font-size: 8.5pt; line-height: 160%; mso-ansi-language: DE;"&gt;&lt;a href="http://www.seecgalicia.org/?q=taxonomy/term/22" title=""&gt;&lt;span style="color: #006699;"&gt;Novas&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://www.seecgalicia.org/" title="SEECGALICIA"&gt;&lt;span style="color: #ff9900; text-decoration: none; text-underline: none;"&gt;&lt;shapetype coordsize="21600,21600" filled="f" id="_x0000_t75" o:preferrelative="t" o:spt="75" path="m@4@5l@4@11@9@11@9@5xe" stroked="f"&gt;&lt;stroke joinstyle="miter"&gt;&lt;/stroke&gt;&lt;formulas&gt;&lt;f eqn="if lineDrawn pixelLineWidth 0"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="sum @0 1 0"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="sum 0 0 @1"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="prod @2 1 2"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="prod @3 21600 pixelWidth"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="prod @3 21600 pixelHeight"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="sum @0 0 1"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="prod @6 1 2"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="prod @7 21600 pixelWidth"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="sum @8 21600 0"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="prod @7 21600 pixelHeight"&gt;&lt;/f&gt;&lt;f eqn="sum @10 21600 0"&gt;&lt;/f&gt;&lt;/formulas&gt;&lt;path gradientshapeok="t" o:connecttype="rect" o:extrusionok="f"&gt;&lt;/path&gt;&lt;lock aspectratio="t" v:ext="edit"&gt;&lt;/lock&gt;&lt;/shapetype&gt;&lt;shape alt="" id="logo" o:button="t" o:spid="_x0000_i1026" style="height: 58.5pt; width: 58.5pt;" title="SEECGALICIA" type="#_x0000_t75"&gt;&lt;imagedata o:href="http://www.seecgalicia.org/files/fourseasons_logo.gif" src="file:///C:\Users\USUARIO\AppData\Local\Temp\msohtml1\01\clip_image001.gif"&gt;&lt;/imagedata&gt;&lt;/shape&gt;SEECGALICIA&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://www.seecgalicia.org/" title="SEECGALICIA"&gt; &lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1067623750573960092?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1067623750573960092/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/03/todos-contra-el-latin.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1067623750573960092'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1067623750573960092'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/03/todos-contra-el-latin.html' title='TODOS CONTRA EL LATÍN'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-2075731275072871775</id><published>2011-03-08T15:13:00.000-08:00</published><updated>2011-03-08T15:13:09.600-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='A radio en latín'/><title type='text'>YLE RADIO 1 NUNTII LATINI</title><content type='html'>&lt;a href="http://yle.fi/radio1/tiede/nuntii_latini/"&gt;http://yle.fi/radio1/tiede/nuntii_latini/&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-2075731275072871775?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/2075731275072871775/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/03/yle-radio-1-nuntii-latini.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/2075731275072871775'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/2075731275072871775'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/03/yle-radio-1-nuntii-latini.html' title='YLE RADIO 1 NUNTII LATINI'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-175009694855661218</id><published>2011-03-08T14:21:00.000-08:00</published><updated>2011-03-08T14:21:04.829-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pro latín'/><title type='text'>¿Por qué los finlandeses veneran tanto el latín?</title><content type='html'>&lt;a href="http://3via.eu/2009/10/31/%C2%BFpor-que-los-finlandeses-veneran-tanto-el-latin/"&gt;http://3via.eu/2009/10/31/%C2%BFpor-que-los-finlandeses-veneran-tanto-el-latin/&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-175009694855661218?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/175009694855661218/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/03/por-que-los-finlandeses-veneran-tanto.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/175009694855661218'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/175009694855661218'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/03/por-que-los-finlandeses-veneran-tanto.html' title='¿Por qué los finlandeses veneran tanto el latín?'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1019718651140855434</id><published>2011-02-23T04:39:00.000-08:00</published><updated>2011-02-23T08:57:07.106-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Relatos'/><title type='text'>Cupido y Psique (Apuleio: "O asno de ouro").</title><content type='html'>&lt;a href="http://blog.educastur.es/entrelineas/files/2009/09/la-historia-de-eros-y-psique-o-donde-conoceras.pdf"&gt;http://blog.educastur.es/entrelineas/files/2009/09/la-historia-de-eros-y-psique-o-donde-conoceras.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1019718651140855434?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1019718651140855434/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/02/cupido-y-psique-apuleio-o-asno-de-ouro.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1019718651140855434'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1019718651140855434'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/02/cupido-y-psique-apuleio-o-asno-de-ouro.html' title='Cupido y Psique (Apuleio: &quot;O asno de ouro&quot;).'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4232957181837462312</id><published>2011-02-17T11:32:00.000-08:00</published><updated>2011-02-23T09:10:42.960-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos profesor'/><title type='text'>A gastronomía romana (vídeo. Fellini: "Satiricón")</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=n243TNg2BLo"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=n243TNg2BLo&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4232957181837462312?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4232957181837462312/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/02/gastronomia-romana-video-fellini.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4232957181837462312'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4232957181837462312'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/02/gastronomia-romana-video-fellini.html' title='A gastronomía romana (vídeo. Fellini: &quot;Satiricón&quot;)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7581131526310757408</id><published>2011-02-17T10:14:00.000-08:00</published><updated>2011-02-17T10:16:00.180-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos profesor'/><title type='text'>A gastronomía romana (artigo)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.scribd.com/full/49043013?access_key=key-13tbvhklrd3xzb1sgw5i"&gt;http://www.scribd.com/full/49043013?access_key=key-13tbvhklrd3xzb1sgw5i&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7581131526310757408?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7581131526310757408/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/02/gastronomia-romana-artigo.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7581131526310757408'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7581131526310757408'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/02/gastronomia-romana-artigo.html' title='A gastronomía romana (artigo)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-8896600669839358340</id><published>2011-02-08T10:32:00.000-08:00</published><updated>2011-02-08T10:32:27.895-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>La decadencia del Imperio Romano (Daniel Dorrío)</title><content type='html'>&lt;div style="width:425px" id="__ss_6853005"&gt;&lt;strong style="display:block;margin:12px 0 4px"&gt;&lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg/la-decadencia-del-imperio-romano-daniel-dorro" title="La decadencia del imperio romano (Daniel Dorrío)"&gt;La decadencia del imperio romano (Daniel Dorrío)&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;object id="__sse6853005" width="425" height="355"&gt;&lt;param name="movie" value="http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=ladecadenciadelimperioromano-110208120331-phpapp01&amp;stripped_title=la-decadencia-del-imperio-romano-daniel-dorro&amp;userName=manologgg" /&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"/&gt;&lt;param name="allowScriptAccess" value="always"/&gt;&lt;embed name="__sse6853005" src="http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=ladecadenciadelimperioromano-110208120331-phpapp01&amp;stripped_title=la-decadencia-del-imperio-romano-daniel-dorro&amp;userName=manologgg" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="355"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div style="padding:5px 0 12px"&gt;View more &lt;a href="http://www.slideshare.net/"&gt;presentations&lt;/a&gt; from &lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg"&gt;manologgg&lt;/a&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-8896600669839358340?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/8896600669839358340/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/02/la-decadencia-del-imperio-romano-daniel_08.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8896600669839358340'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8896600669839358340'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/02/la-decadencia-del-imperio-romano-daniel_08.html' title='La decadencia del Imperio Romano (Daniel Dorrío)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-8900100473987339039</id><published>2011-01-14T04:15:00.000-08:00</published><updated>2011-01-14T04:17:28.524-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='wikis'/><title type='text'>Wikis latín e cultura clásica</title><content type='html'>&lt;a href="http://claseslatin.wikispaces.com/"&gt;http://claseslatin.wikispaces.com/&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-8900100473987339039?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/8900100473987339039/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/01/wiki-latin-e-cultura-clasica.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8900100473987339039'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8900100473987339039'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/01/wiki-latin-e-cultura-clasica.html' title='Wikis latín e cultura clásica'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-8651287118855182193</id><published>2011-01-11T09:17:00.000-08:00</published><updated>2011-01-11T09:17:13.360-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cultura clásica'/><title type='text'>Alejandro Magno (6ªparte)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=IkExx5cV56w&amp;amp;NR=1"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=IkExx5cV56w&amp;amp;NR=1&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-8651287118855182193?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/8651287118855182193/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/01/alejandro-magno-6parte.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8651287118855182193'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8651287118855182193'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/01/alejandro-magno-6parte.html' title='Alejandro Magno (6ªparte)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-3159842862164506153</id><published>2011-01-11T09:15:00.000-08:00</published><updated>2011-01-11T09:21:49.657-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cultura clásica'/><title type='text'>Alejandro Magno (5ª parte)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=16m7rU4VIis&amp;amp;NR=1"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=16m7rU4VIis&amp;amp;NR=1&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-3159842862164506153?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/3159842862164506153/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/01/alejandro-magno-cv.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3159842862164506153'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3159842862164506153'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/01/alejandro-magno-cv.html' title='Alejandro Magno (5ª parte)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4552795607660510752</id><published>2011-01-11T09:13:00.001-08:00</published><updated>2011-01-11T09:22:24.407-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cultura clásica'/><title type='text'>Alejandro Magno (4ªparte)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=qfmHPRPFoN0&amp;amp;NR=1"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=qfmHPRPFoN0&amp;amp;NR=1&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4552795607660510752?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4552795607660510752/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/01/alejandro-magno-iv.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4552795607660510752'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4552795607660510752'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/01/alejandro-magno-iv.html' title='Alejandro Magno (4ªparte)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1379547625788182043</id><published>2011-01-11T09:11:00.001-08:00</published><updated>2011-01-11T09:22:55.354-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cultura clásica'/><title type='text'>Alejandro Magno (3ª parte)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=PVDWsMUM1Cg&amp;amp;NR=1"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=PVDWsMUM1Cg&amp;amp;NR=1&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1379547625788182043?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1379547625788182043/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/01/alejandro-magno-iii.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1379547625788182043'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1379547625788182043'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/01/alejandro-magno-iii.html' title='Alejandro Magno (3ª parte)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7372282530263044878</id><published>2011-01-11T09:09:00.001-08:00</published><updated>2011-01-11T09:23:25.911-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cultura clásica'/><title type='text'>Alejandro Magno (2ª parte)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=SxhyuMOosNY&amp;amp;NR=1"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=SxhyuMOosNY&amp;amp;NR=1&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7372282530263044878?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7372282530263044878/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/01/alejandro-magno-ii_11.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7372282530263044878'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7372282530263044878'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2011/01/alejandro-magno-ii_11.html' title='Alejandro Magno (2ª parte)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-2440466884438304655</id><published>2010-12-24T05:05:00.001-08:00</published><updated>2011-01-11T09:24:02.745-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cultura clásica'/><title type='text'>Alejandro Magno (1ª parte)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=bW7S2_pjlgQ&amp;amp;NR=1"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=bW7S2_pjlgQ&amp;amp;NR=1&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-2440466884438304655?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/2440466884438304655/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/alejandro-magno.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/2440466884438304655'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/2440466884438304655'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/alejandro-magno.html' title='Alejandro Magno (1ª parte)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-6198496958126723319</id><published>2010-12-22T09:59:00.001-08:00</published><updated>2010-12-22T09:59:49.431-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Música e mundo clásico'/><title type='text'>La belle Helene</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=yYCmtFFmQMM"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=yYCmtFFmQMM&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-6198496958126723319?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/6198496958126723319/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/la-belle-helene.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6198496958126723319'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6198496958126723319'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/la-belle-helene.html' title='La belle Helene'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-2044320178490864358</id><published>2010-12-22T09:51:00.001-08:00</published><updated>2010-12-22T09:51:27.726-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Música e mundo clásico'/><title type='text'>Ícaro</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=-SGoNMgOzwc"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=-SGoNMgOzwc&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-2044320178490864358?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/2044320178490864358/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/icaro.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/2044320178490864358'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/2044320178490864358'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/icaro.html' title='Ícaro'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-6185817360057331226</id><published>2010-12-22T09:48:00.000-08:00</published><updated>2010-12-22T09:48:42.490-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Música e mundo clásico'/><title type='text'>Casandra</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=M8031X1a5L4"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=M8031X1a5L4&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-6185817360057331226?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/6185817360057331226/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/casandra.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6185817360057331226'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6185817360057331226'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/casandra.html' title='Casandra'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-6409412008025251206</id><published>2010-12-22T08:14:00.001-08:00</published><updated>2010-12-24T04:49:35.487-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cultura clásica'/><title type='text'>Construyendo un imperio: Grecia 5ª parte</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=0NZEbJyEzKg&amp;amp;feature=related"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=0NZEbJyEzKg&amp;amp;feature=related&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-6409412008025251206?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/6409412008025251206/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/construyendo-un-imperio-grecia-5-parte.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6409412008025251206'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6409412008025251206'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/construyendo-un-imperio-grecia-5-parte.html' title='Construyendo un imperio: Grecia 5ª parte'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1715233908119061142</id><published>2010-12-22T08:13:00.000-08:00</published><updated>2010-12-22T08:13:17.785-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cultura clásica'/><title type='text'>Construyendo un imperio: Grecia 4ª parte</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=5sWDRs4tHM8&amp;amp;feature=related"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=5sWDRs4tHM8&amp;amp;feature=related&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1715233908119061142?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1715233908119061142/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/construyendo-un-imperio-grecia-4-parte.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1715233908119061142'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1715233908119061142'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/construyendo-un-imperio-grecia-4-parte.html' title='Construyendo un imperio: Grecia 4ª parte'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7637442848521129982</id><published>2010-12-22T08:11:00.001-08:00</published><updated>2010-12-22T08:11:33.742-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cultura clásica'/><title type='text'>Construyendo un imperio: Grecia 3ª parte</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=iQFk9u2b9p4&amp;amp;feature=related"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=iQFk9u2b9p4&amp;amp;feature=related&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7637442848521129982?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7637442848521129982/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/construyendo-un-imperio-grecia-3-parte.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7637442848521129982'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7637442848521129982'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/construyendo-un-imperio-grecia-3-parte.html' title='Construyendo un imperio: Grecia 3ª parte'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4650186257786317526</id><published>2010-12-22T08:08:00.000-08:00</published><updated>2010-12-22T08:08:59.183-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cultura clásica'/><title type='text'>Construyendo un imperio: Grecia 2ª parte</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=J2R8mke1wLI"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=J2R8mke1wLI&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4650186257786317526?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4650186257786317526/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/construyendo-un-imperio-grecia-2-parte.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4650186257786317526'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4650186257786317526'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/construyendo-un-imperio-grecia-2-parte.html' title='Construyendo un imperio: Grecia 2ª parte'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-5670128960384279550</id><published>2010-12-21T11:55:00.000-08:00</published><updated>2010-12-22T07:52:18.030-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cultura clásica'/><title type='text'>Construyendo un imperio: Grecia 1ª parte</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-cef9c4d5ee0d5769" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v22.nonxt3.googlevideo.com/videoplayback?id%3Dcef9c4d5ee0d5769%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1332466713%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D754A00DE6F540355BC5D53D8F78C449CA66628A2.6BE103EED6C5086244BC77AAB09FBA0426D70C3E%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3Dcef9c4d5ee0d5769%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DpF15uiMm0EE3pTlhj-Pl6aP-m9s&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v22.nonxt3.googlevideo.com/videoplayback?id%3Dcef9c4d5ee0d5769%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1332466713%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D754A00DE6F540355BC5D53D8F78C449CA66628A2.6BE103EED6C5086244BC77AAB09FBA0426D70C3E%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3Dcef9c4d5ee0d5769%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DpF15uiMm0EE3pTlhj-Pl6aP-m9s&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-5670128960384279550?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/5670128960384279550/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/construyendo-un-imperiogrecia-1-parte.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/5670128960384279550'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/5670128960384279550'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/construyendo-un-imperiogrecia-1-parte.html' title='Construyendo un imperio: Grecia 1ª parte'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-612473840059071880</id><published>2010-12-18T04:50:00.001-08:00</published><updated>2010-12-22T07:51:19.621-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2º Bach: lit. latina'/><title type='text'>Publio Virgilio Marón</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=W0mDPl13rfI"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=W0mDPl13rfI&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-612473840059071880?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/612473840059071880/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/publio-virgilio-maron.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/612473840059071880'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/612473840059071880'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/publio-virgilio-maron.html' title='Publio Virgilio Marón'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1277427233916809071</id><published>2010-12-18T04:33:00.000-08:00</published><updated>2010-12-22T07:53:02.414-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2º Bach: lit. latina'/><title type='text'>Quinto Horacio Flaco</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=0b0Twxbb-cA"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=0b0Twxbb-cA&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1277427233916809071?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1277427233916809071/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/quinto-horacio-flaco.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1277427233916809071'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1277427233916809071'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/12/quinto-horacio-flaco.html' title='Quinto Horacio Flaco'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4868872864138143228</id><published>2010-11-21T10:43:00.001-08:00</published><updated>2010-12-22T07:53:59.868-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pro latín'/><title type='text'>The best of latin</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=yDfjIsGIq_4"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=yDfjIsGIq_4&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4868872864138143228?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4868872864138143228/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/best-of-latin.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4868872864138143228'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4868872864138143228'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/best-of-latin.html' title='The best of latin'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-8982883815863539777</id><published>2010-11-21T10:38:00.000-08:00</published><updated>2010-11-21T10:38:13.995-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pro latín'/><title type='text'>El latín, ¿una lengua difícil?</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.culturaclasica.com/lingualatina/conferencia_Orberg.pdf"&gt;http://www.culturaclasica.com/lingualatina/conferencia_Orberg.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-8982883815863539777?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/8982883815863539777/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/el-latin-una-lengua-dificil.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8982883815863539777'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8982883815863539777'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/el-latin-una-lengua-dificil.html' title='El latín, ¿una lengua difícil?'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7866165000652281964</id><published>2010-11-21T10:13:00.000-08:00</published><updated>2010-11-21T10:13:14.640-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Roma'/><title type='text'>Webcam</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.vaticanstate.va/ES/Monumentos/webcam/index?cam=webcam5&amp;amp;testo=Plaza%20de%20San%20Pedro"&gt;http://www.vaticanstate.va/ES/Monumentos/webcam/index?cam=webcam5&amp;amp;testo=Plaza%20de%20San%20Pedro&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7866165000652281964?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7866165000652281964/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/webcam.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7866165000652281964'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7866165000652281964'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/webcam.html' title='Webcam'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-8577447329047607152</id><published>2010-11-21T10:04:00.001-08:00</published><updated>2010-11-21T10:04:45.540-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Roma'/><title type='text'>Coliseo</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.360cities.net/image/colloseum-rome"&gt;http://www.360cities.net/image/colloseum-rome&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-8577447329047607152?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/8577447329047607152/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/coliseo.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8577447329047607152'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8577447329047607152'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/coliseo.html' title='Coliseo'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-3774759917252684829</id><published>2010-11-21T09:39:00.000-08:00</published><updated>2010-12-23T03:20:52.714-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Música e mundo clásico'/><title type='text'>A Odisea na música de Javier krahe</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.youtube.com/watch?v=UOYqF5uENsM"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=UOYqF5uENsM&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-3774759917252684829?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/3774759917252684829/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/odisea-na-musica-de-javier-krahe.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3774759917252684829'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3774759917252684829'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/odisea-na-musica-de-javier-krahe.html' title='A Odisea na música de Javier krahe'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-3111998262266834246</id><published>2010-11-21T09:25:00.000-08:00</published><updated>2010-11-21T09:25:29.804-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Gramática'/><title type='text'>Casos e función sintáctica</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.culturaclasica.com/lingualatina/valores.de.los.casos.pdf"&gt;http://www.culturaclasica.com/lingualatina/valores.de.los.casos.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-3111998262266834246?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/3111998262266834246/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/casos-e-funcion-sintactica.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3111998262266834246'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3111998262266834246'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/casos-e-funcion-sintactica.html' title='Casos e función sintáctica'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-327775955101780137</id><published>2010-11-21T09:13:00.000-08:00</published><updated>2010-11-21T09:13:08.341-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Museos on line'/><title type='text'>British Museum</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.britishmuseum.org/explore/highlights/highlight_objects/pe_mla/p/porcelain_wine-cooler.aspx"&gt;http://www.britishmuseum.org/explore/highlights/highlight_objects/pe_mla/p/porcelain_wine-cooler.aspx&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-327775955101780137?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/327775955101780137/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/british-museum.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/327775955101780137'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/327775955101780137'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/british-museum.html' title='British Museum'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-8840805870223947955</id><published>2010-11-21T09:03:00.000-08:00</published><updated>2010-11-21T09:03:04.439-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Museos on line'/><title type='text'>Museo del Prado</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.museodelprado.es/coleccion/galeria-on-line/"&gt;http://www.museodelprado.es/coleccion/galeria-on-line/&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-8840805870223947955?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/8840805870223947955/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/museo-del-prado.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8840805870223947955'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8840805870223947955'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/museo-del-prado.html' title='Museo del Prado'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-6705836051310753441</id><published>2010-11-20T08:30:00.000-08:00</published><updated>2010-11-22T03:31:17.795-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Anecdotario'/><title type='text'>Tradución peculiar</title><content type='html'>&lt;span style="font-size: large;"&gt;Vela aquí unha desas traducións que ben merece figurar nun libro de disparates deses que de cando en cando se ven nos escaparates das librarías. Fíxoa un alumno de 2º de bacharelato no primeiro exame do presente curso.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;O texto latino&amp;nbsp;é como segue:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&amp;nbsp;&lt;strong&gt;"H&lt;span style="color: black;"&gt;ic pastor pinguiores oves habet quam oves reliquorum pastorum huius&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; &lt;strong&gt;regionis"&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;A tradución correcta é:&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;"Este pastor ten ovellas máis gordas&amp;nbsp; que as ovellas&amp;nbsp;dos restantes pastores desta rexión."&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Vede como&amp;nbsp;&amp;nbsp;a entendeu o mencionado alumno:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;span style="color: red;"&gt;"Este pastor tiene los huevos más gordos que los huevos&amp;nbsp;de los&amp;nbsp;restantes &amp;nbsp;pastores de esta región"&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Realmente o texto estaba correctamente analizado; o problema surdiu cando o estudante confundiu o sustantivo &lt;em&gt;ovis-is&lt;/em&gt; (ovella) co sustantivo &lt;em&gt;ovum-i&lt;/em&gt; (ovo).&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Moralexa: Cómpre coñecer as declinacións latinas.&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-6705836051310753441?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/6705836051310753441/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/traducion-peculiar.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6705836051310753441'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6705836051310753441'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/traducion-peculiar.html' title='Tradución peculiar'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1101213431587114066</id><published>2010-11-08T11:57:00.000-08:00</published><updated>2010-11-08T11:57:43.874-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos profesor'/><title type='text'>Os xogos olímpicos na antiga Grecia</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.scribd.com/full/41592131?access_key=key-1298jser37g5wzkw0j9d"&gt;http://www.scribd.com/full/41592131?access_key=key-1298jser37g5wzkw0j9d&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1101213431587114066?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1101213431587114066/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/os-xogos-olimpicos-na-antiga-grecia.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1101213431587114066'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1101213431587114066'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/os-xogos-olimpicos-na-antiga-grecia.html' title='Os xogos olímpicos na antiga Grecia'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-3433955099103389723</id><published>2010-11-07T11:38:00.000-08:00</published><updated>2010-11-07T11:39:14.134-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2º Bach: lecturas'/><title type='text'>Historiografía: a lenda de Lucrecia</title><content type='html'>&lt;a href="http://centros.edu.xunta.es/iesmanuelgarciabarros/latin_grego/latin_selectividade/lucrecia_tito_livio.pdf"&gt;http://centros.edu.xunta.es/iesmanuelgarciabarros/latin_grego/latin_selectividade/lucrecia_tito_livio.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-3433955099103389723?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/3433955099103389723/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/historiografia-tito-livio-lenda-de.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3433955099103389723'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3433955099103389723'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/historiografia-tito-livio-lenda-de.html' title='Historiografía: a lenda de Lucrecia'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7587921917982405893</id><published>2010-11-07T11:35:00.000-08:00</published><updated>2010-11-07T11:35:49.240-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2º Bach: lecturas'/><title type='text'>Épica: Orfeo e Eurídice</title><content type='html'>&lt;a href="http://xmnicol.blogaliza.org/files/2008/11/orfeo-e-euridice.pdf"&gt;http://xmnicol.blogaliza.org/files/2008/11/orfeo-e-euridice.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7587921917982405893?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7587921917982405893/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/epica-orfeo-e-euridice.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7587921917982405893'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7587921917982405893'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/epica-orfeo-e-euridice.html' title='Épica: Orfeo e Eurídice'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1753983650547731958</id><published>2010-11-07T11:33:00.000-08:00</published><updated>2010-11-07T11:33:09.076-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2º Bach: lecturas'/><title type='text'>Epica: Píramo e Tisbe</title><content type='html'>&lt;a href="http://xmnicol.blogaliza.org/files/2008/12/piramo-e-tisbe1.pdf"&gt;http://xmnicol.blogaliza.org/files/2008/12/piramo-e-tisbe1.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1753983650547731958?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1753983650547731958/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/epica-piramo-e-tisbe.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1753983650547731958'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1753983650547731958'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/epica-piramo-e-tisbe.html' title='Epica: Píramo e Tisbe'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7373834004030163708</id><published>2010-11-07T11:31:00.000-08:00</published><updated>2010-11-07T11:31:04.012-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2º Bach: lecturas'/><title type='text'>Épica: Apolo e Dafne</title><content type='html'>&lt;a href="http://xmnicol.blogaliza.org/files/2008/12/apolo-e-dafne2.pdf"&gt;http://xmnicol.blogaliza.org/files/2008/12/apolo-e-dafne2.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7373834004030163708?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7373834004030163708/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/epica-apolo-e-dafne.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7373834004030163708'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7373834004030163708'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/epica-apolo-e-dafne.html' title='Épica: Apolo e Dafne'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1931547495134910589</id><published>2010-11-07T11:26:00.000-08:00</published><updated>2010-11-07T11:26:48.673-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2º Bach: lecturas'/><title type='text'>Lirica: poemas de Catulo e Lesbia</title><content type='html'>&lt;a href="http://xmnicol.blogaliza.org/files/2008/11/catuloamoresquematan.pdf"&gt;http://xmnicol.blogaliza.org/files/2008/11/catuloamoresquematan.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1931547495134910589?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1931547495134910589/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/lirica-poemas-de-catulo-e-lesbia.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1931547495134910589'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1931547495134910589'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/lirica-poemas-de-catulo-e-lesbia.html' title='Lirica: poemas de Catulo e Lesbia'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4845469894719811118</id><published>2010-11-07T01:16:00.000-07:00</published><updated>2010-11-07T11:48:47.332-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2º Bach: lit. latina'/><title type='text'>Oratoria e retórica: Cicerón</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.scribd.com/doc/20282353/Retorica-e-Oratoria-Ciceron-2008-9" style="-x-system-font: none; display: block; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 14px Helvetica,Arial,Sans-serif; margin: 12px auto 6px; text-decoration: underline;" title="View Retorica e Oratoria Ciceron 2008-9 on Scribd"&gt;Retorica e Oratoria Ciceron 2008-9&lt;/a&gt; &lt;object data="http://d1.scribdassets.com/ScribdViewer.swf" height="500" id="doc_284343230846893" name="doc_284343230846893" style="outline-color: invert; outline-style: none; outline-width: medium;" type="application/x-shockwave-flash" width="100%"&gt;  &lt;param name="movie" value="http://d1.scribdassets.com/ScribdViewer.swf"&gt;&lt;param name="wmode" value="opaque"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#ffffff"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowScriptAccess" value="always"&gt;&lt;param name="FlashVars" value="document_id=20282353&amp;access_key=key-2cnuw59rbz84goy29y9b&amp;page=1&amp;viewMode=list"&gt;&lt;embed id="doc_284343230846893" name="doc_284343230846893" src="http://d1.scribdassets.com/ScribdViewer.swf?document_id=20282353&amp;access_key=key-2cnuw59rbz84goy29y9b&amp;page=1&amp;viewMode=list" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" height="500" width="100%" wmode="opaque" bgcolor="#ffffff"&gt;&lt;/embed&gt;  &lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4845469894719811118?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4845469894719811118/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/oratoria-e-retorica-ciceron.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4845469894719811118'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4845469894719811118'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/oratoria-e-retorica-ciceron.html' title='Oratoria e retórica: Cicerón'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-3925501420588353763</id><published>2010-11-07T01:12:00.000-07:00</published><updated>2010-11-07T11:49:10.590-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2º Bach: lit. latina'/><title type='text'>Lírica: Horacio</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.scribd.com/doc/14688987/liricahoraciotopicos2009" style="-x-system-font: none; display: block; font-size-adjust: none; font-stretch: normal; font: 14px Helvetica,Arial,Sans-serif; margin: 12px auto 6px; text-decoration: underline;" title="View lirica_horacio_topicos_2009 on Scribd"&gt;lirica_horacio_topicos_2009&lt;/a&gt; &lt;object data="http://d1.scribdassets.com/ScribdViewer.swf" height="500" id="doc_135799794895161" name="doc_135799794895161" style="outline-color: invert; outline-style: none; outline-width: medium;" type="application/x-shockwave-flash" width="100%"&gt;  &lt;param name="movie" value="http://d1.scribdassets.com/ScribdViewer.swf"&gt;&lt;param name="wmode" value="opaque"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#ffffff"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowScriptAccess" value="always"&gt;&lt;param name="FlashVars" value="document_id=14688987&amp;access_key=key-vy656fqiixugm68u0ap&amp;page=1&amp;viewMode=list"&gt;&lt;embed id="doc_135799794895161" name="doc_135799794895161" src="http://d1.scribdassets.com/ScribdViewer.swf?document_id=14688987&amp;access_key=key-vy656fqiixugm68u0ap&amp;page=1&amp;viewMode=list" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" height="500" width="100%" wmode="opaque" bgcolor="#ffffff"&gt;&lt;/embed&gt;  &lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-3925501420588353763?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/3925501420588353763/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/lirica-latina-horacio.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3925501420588353763'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3925501420588353763'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/lirica-latina-horacio.html' title='Lírica: Horacio'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-6548686178340687802</id><published>2010-11-07T01:05:00.001-07:00</published><updated>2010-11-07T11:48:01.561-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2º Bach: lit. latina'/><title type='text'>Historiografía: Tito Livio</title><content type='html'>&lt;a href="http://xmnicol.blogaliza.org/files/2009/09/Historiograf%C3%ADa-romana-2009.pdf"&gt;http://xmnicol.blogaliza.org/files/2009/09/Historiograf%C3%ADa-romana-2009.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-6548686178340687802?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/6548686178340687802/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/historiografia-tito-livio.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6548686178340687802'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6548686178340687802'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/historiografia-tito-livio.html' title='Historiografía: Tito Livio'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7859352796996616237</id><published>2010-11-07T01:03:00.000-07:00</published><updated>2010-11-07T11:49:52.439-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2º Bach: lit. latina'/><title type='text'>Epica: Virgilio</title><content type='html'>&lt;a href="http://xmnicol.blogaliza.org/files/2009/09/POESIA-EPICA.pdf"&gt;http://xmnicol.blogaliza.org/files/2009/09/POESIA-EPICA.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7859352796996616237?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7859352796996616237/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/epica.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7859352796996616237'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7859352796996616237'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/epica.html' title='Epica: Virgilio'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4761815066674113050</id><published>2010-11-07T01:01:00.000-07:00</published><updated>2010-11-07T11:50:32.076-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2º Bach: lit. latina'/><title type='text'>Teatro: Plauto</title><content type='html'>&lt;a href="http://xmnicol.blogaliza.org/files/2009/09/O-TEATRO-ROMANO.pdf"&gt;http://xmnicol.blogaliza.org/files/2009/09/O-TEATRO-ROMANO.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4761815066674113050?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4761815066674113050/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/o-teatro.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4761815066674113050'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4761815066674113050'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/o-teatro.html' title='Teatro: Plauto'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4077622424182274829</id><published>2010-11-06T16:01:00.000-07:00</published><updated>2010-11-06T16:03:16.113-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pro latín'/><title type='text'>Por qué leer a los clásicos</title><content type='html'>&lt;a href="http://urbinavolant.com/archivos/literat/cal_clas.pdf"&gt;http://urbinavolant.com/archivos/literat/cal_clas.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4077622424182274829?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4077622424182274829/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/por-que-leer-los-clasicos.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4077622424182274829'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4077622424182274829'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/por-que-leer-los-clasicos.html' title='Por qué leer a los clásicos'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1633477435379188207</id><published>2010-11-06T10:22:00.000-07:00</published><updated>2010-11-06T10:43:24.798-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Gramática'/><title type='text'>Verbos irregulares latinos</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.contraclave.org/clasicas/tema4.pdf"&gt;http://www.contraclave.org/clasicas/tema4.pdf&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1633477435379188207?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1633477435379188207/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/conxugacion-dos-verbos-irregulares.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1633477435379188207'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1633477435379188207'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/11/conxugacion-dos-verbos-irregulares.html' title='Verbos irregulares latinos'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1673503543763759171</id><published>2010-10-29T12:54:00.000-07:00</published><updated>2010-12-22T07:55:42.357-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos profesor'/><title type='text'>A muller na antiga Grecia (vídeo)</title><content type='html'>&lt;object height="385" width="480"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/lxMUkXC316Q?fs=1&amp;amp;hl=es_ES"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/lxMUkXC316Q?fs=1&amp;amp;hl=es_ES" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1673503543763759171?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1673503543763759171/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/la-mujer-en-grecia-video.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1673503543763759171'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1673503543763759171'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/la-mujer-en-grecia-video.html' title='A muller na antiga Grecia (vídeo)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-5371978637682786716</id><published>2010-10-29T03:39:00.001-07:00</published><updated>2011-05-07T05:14:46.939-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos profesor'/><title type='text'>A muller na antiga Grecia (artigo)</title><content type='html'>&lt;a href="http://es.scribd.com/doc/30970175/A-muller-na-antiga-Grecia"&gt;http://es.scribd.com/doc/30970175/A-muller-na-antiga-Grecia&lt;/a&gt;A muller na antiga Grecia &lt;a href="http://es.scribd.com/doc/30970175/A-muller-na-antiga-Grecia"&gt;&lt;object data="http://d1.scribdassets.com/ScribdViewer.swf" height="600" id="doc_568246672549818" name="doc_568246672549818" style="outline-color: invert; outline-style: none; outline-width: medium;" type="application/x-shockwave-flash" width="100%"&gt;  &lt;param name="movie" value="http://d1.scribdassets.com/ScribdViewer.swf"&gt;&lt;param name="wmode" value="opaque"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#ffffff"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowScriptAccess" value="always"&gt;&lt;param name="FlashVars" value="document_id=30970175&amp;access_key=key-ed97pr59o6ff0khsrty&amp;page=1&amp;viewMode=list"&gt;&lt;embed id="doc_568246672549818" name="doc_568246672549818" src="http://d1.scribdassets.com/ScribdViewer.swf?document_id=30970175&amp;access_key=key-ed97pr59o6ff0khsrty&amp;page=1&amp;viewMode=list" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" height="600" width="100%" wmode="opaque" bgcolor="#ffffff"&gt;&lt;/embed&gt;  &lt;/object&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-5371978637682786716?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/5371978637682786716/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/muller-na-antiga-grecia_29.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/5371978637682786716'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/5371978637682786716'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/muller-na-antiga-grecia_29.html' title='A muller na antiga Grecia (artigo)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-2928403975660053878</id><published>2010-10-26T08:39:00.000-07:00</published><updated>2010-10-27T01:56:51.797-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>Poema  (cadáver exquisito)</title><content type='html'>&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;CADÁVER EXQUISITO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;(Alumnos de 4º de E.S.O. A do I.E.S. O Couto)&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;En la primavera blanca&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;De tus senos en flor,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Despierto en mitad de la noche,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Se me quiebra el aliento y el alma.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 141.6pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;A través de tus ojos de miel&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Con la imagen del demonio en la mente&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Susurrando heridas&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;y suspiros,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Veo un mundo hermético&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Plagado de pasiones esotéricas&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Que funden nuestros deseos&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;Al anochecer&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Por ese amor no correspondido.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;En la opacidad tranquila de las sombras&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Se cruzan las miradas sensuales&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;En la noche de inciertas tinieblas&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Envueltas en eróticos azahares.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;¡Oh amor menoscabado!&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Te espero en mi soledad&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Con una triste melodía&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Y lejos muy lejos&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;En los anhelos del recuerdo&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Oigo un cántico&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;apasionado y extraño.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;------------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;EXQUISITA&lt;/b&gt; &lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;CA&lt;/b&gt;RO &lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;DA&lt;/b&gt;TA &lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;VER&lt;/b&gt;MIBUS&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;( Translata ex romanico&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;in latinum. Discipuli 4º&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;E.S.O. A.&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;I.E.S. Coutus).&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;In vere albo&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Florentium pectorum&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 141.6pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;In media nocte insomnis&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Halitus almaque franguntur.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 141.6pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Per mellis oculos&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Diaboli imagine in mente&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Susurrans vulnera suspiraque,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 141.6pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Orbem clausum video&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Ignobilium libidinum plenum&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 141.6pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Quae in nocte&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;In umbrarum sedata opacitate&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Cupidines nostras conflant.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 141.6pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Non mutui amoris gratia&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 70.8pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 141.6pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Conspectus libidinosi&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Ultro citroque cursant&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;In nocte incertarum tenebrarum&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 141.6pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Implicati in amatoriis floribus.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 141.6pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Oh amor immminute!&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Ego in solitudine mea te spero&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 141.6pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Inter maestam melodiam&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Et procul, procul&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 106.2pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;In &lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;memoriae desideriis&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt 141.6pt; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;"&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Singulare vehemensque carmen audio.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-2928403975660053878?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/2928403975660053878/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/poema-cadaver-exquisito.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/2928403975660053878'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/2928403975660053878'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/poema-cadaver-exquisito.html' title='Poema  (cadáver exquisito)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1159302528316261137</id><published>2010-10-24T02:56:00.000-07:00</published><updated>2010-10-27T10:04:03.022-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos profesor'/><title type='text'>Primeiras manifestacións de poesía lírica romana</title><content type='html'>&lt;b&gt;PRIMEIRAS MANIFESTACIÓNS DE POESÍA LÍRICA ROMANA.&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Principiamos a exposición do tema facendo unha introducción sobre o concepto de lírica.&lt;br /&gt;Segundo Gilbert Highet, os poemas líricos son cancións. A sùa orixe primeira está nos ritmos de danza, nas melodías populares e nos esquemas verbais de cancións que cada pobo elaborou para si mesmo. Nos nomes de case tódalas especies de lírica podemos percibir o canto ou a danza. Balada (como baile, como ballet) vén de ballare, ‘bailar’.Un sonetto è un ‘sonecito’,un cantarcillo. Oda e himno son simples palabras gregas que queren dicir canciòn. Coro significa ‘danza de ronda’. Salmo e lírica equivalen a ‘música de harpa’. Lírica significa música para lira. &lt;br /&gt;Os gregos adoitaban falar de música “mélica” (de melos ‘canto’, palabra que deu orixe á voz melodía). &lt;br /&gt;A poesía lírica faise máis intensa e complexa cando se desprende da música e da danza. Esa perda acostumase compensar revestíndose dunha rica melodía verbal e adornándose con esquemas sonoros (consonancia ou asonancia) que se mesturan e entrecruzan, producindo unha fascinadora música de vocais e consoantes, e expresándose en frases fermosas que cantan por si soas. A rima desenvolveuse nos últimos tempos da Idade Media.&lt;br /&gt;O único que nos queda da poesía lírica grega e romana son as palabras; e, aínda así, pouco chegou ata os nosos días. Case todo foi destruído ou desapareceu por descoido durante a Idade Escura. Os poemas de Safo están perdidos, salvo uns poucos versos soltos, igualmente case tódolos de Alceo, a meirande parte dos de Píndaro así como os de moitos poetas gregos coñecidos só por algunha cita e dos que unicamente se conserva algunha palabra. En latín temos,entre outros, os catro inapreciables libros de Odas de Horacio, Algúns poemas líricos de Catulo, a obra dalgún poeta de terceira categoría como Sidonio Apolinar e algunha xoia anónima, como a Vigilia de Venus. En total poucos poemas e case todos difíciles de entender. &lt;br /&gt;Grosso modo, podemos dicir que a poesía lírica entre os romanos foi un producto limitado ó ámbito literario, non arraigado no costume social, ideado para ser lido ,non cantado, con predominio da vertente monódica frente a coral (dúas excepcións notables son o Carmen Saeculare de Horacio e o canto das doncelas en honra de Xuno composto por Livio Andronico).&lt;br /&gt;Agora ben, aínda que as obras mencionadas sexan todas elas posteriores ó século III a.C., non podemos pasar por alto a existencia en época preliteraria (s.VII – III a.C.) dalgunhas composicións denominadas carmina nas que inevitablemente se pode rastrexar o espírito lírico.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O CONCEPTO DE CARMINA.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O termo carmina,(plural de carmen), orixinariamente, incluía non só composicións versificadas, senón tamén os oráculos, as máximas morais, as fórmulas máxicas, os preceptos xurídicos, etc. Material moi heteroxéneo en canto ó contido, pero cun certo ritmo na forma , que tiña como finalidade facilitar a súa fixación na memoria. Os carmina son, pois, prosa rítmica con cola equilibrados, rima e aliteración(os cola, singular de colon, son secuencias mètricas nas que cabe recoñecer un esquema recorrente). Neste senso son artísticos . A composición é deliberada e artificial cun propósito determinado: producir un formalismo da lingua mesurado e solemne, adecuado para unha ocasión cerimoniosa.&lt;br /&gt;Sen embargo, non tódolos carmina que coñecemos de época preliteraria son líricos, algúns como os carmina convivalia eran posiblemente composicións de carácter épico - heroico. Outros como os carmina fescennina poden considerarse precedentes da sátira e, como xa indica Tito Lívio, do drama romano. Como líricos pódense estimar o carmen fratrum arvalium, o carmen saliorum e a pregaria a Mars pater. Vexámolos brevemente de xeito individual:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O CARMEN FRATRUM ARVALIUM.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tamén chamado carmen arvale ( de arvum, campo cultivado ), é o máis antigo.Procede do século VI ou V A.c. Era cantado por un grupo de sacerdotes chamados fratres arvales, que constituían un colexio sacerdotal de doce membros, consagrados á deusa agrícola Dea Dia (Ceres). .No mes de maio celebraban unha procesión polo campo, co obxecto de rogar ós deuses colleitas abundantes.Levaban na procesión unha cabra preñada e cantaban este carmen conservado nun mármol do S. III d.C. Presenta unha lingua moi arcaica, de tal maneira que resultaba inintelixible para os propios romanos da época clásica. Os versos, aínda que desiguais, considéranse saturnios, versos longos compostos por dúas cola. O colon primeira posúe, polo xeral, un ritmo ascendente e o segundo un ritmo descendente.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O CARMEN SALIORUM.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Os salios (saltadores), eran os sacerdotes do deus Marte, encargados do seu culto e da custodia dos anciles ou escudos sagrados. Plutarco, na súa Vida de Numa, conta que os salios deben o seu nome ós saltos que daban cando no mes de marzo levaban en procesión os escudos sagrados polas rúas de Roma, vestidos cunha túnica de púrpura, con longos tahalís de bronce e un casco, de bronce tamén, na cabeza, e facendo resoar os escudos a golpes que lles daban de plano coa folla das súas curtas espadas.&lt;br /&gt;A festa que nos describe Plutarco e que incluía tamén ademais dos saltos de danzas, o canto de himnos, repetíase no mes de outubro. Do seus himnos, a estructura métrica dos cales era descoñecida incluso para Cicerón, a penas se conservan uns poucos fragmentos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A PREGARIA A MARS PATER.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Para rematar o tema, subliñemos que a pregaria a Mars pater é un interesante documento, que nos foi conservado gracias a unha cita de Catón (De agri cultura. 141). Trátase dun carmen que recitaba o pater familias durante a volta ritual (ambarvalia) que debía dar en primavera á súa posesión agrícola. Nesta pregaria achamos membros de frases rítmicas, asíndeton, trípticos progresivos con -que como sufixo, aliteración e rima ; finalmente liñas e fórmulas que se repiten, relacionándoo todo. En definitiva, as ideas da pregaria vanse desenvolvendo nun movemento rítmico e circular, o que produce unha estructura solidamente trabada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Manuel Rodríguez Santos&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1159302528316261137?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1159302528316261137/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/primeiras-manifestacions-de-poesia.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1159302528316261137'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1159302528316261137'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/primeiras-manifestacions-de-poesia.html' title='Primeiras manifestacións de poesía lírica romana'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1234454776785403914</id><published>2010-10-24T02:51:00.001-07:00</published><updated>2010-12-22T07:56:36.284-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='2º Bach: lecturas'/><title type='text'>Omnia - Odi et Amo (vídeo musical)</title><content type='html'>&lt;object height="385" width="480"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/Cm_GjQkSQNM?fs=1&amp;amp;hl=es_ES"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/Cm_GjQkSQNM?fs=1&amp;amp;hl=es_ES" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1234454776785403914?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1234454776785403914/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/omnia-odi-et-amo-video-musical.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1234454776785403914'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1234454776785403914'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/omnia-odi-et-amo-video-musical.html' title='Omnia - Odi et Amo (vídeo musical)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-8156639667597330545</id><published>2010-10-24T02:19:00.000-07:00</published><updated>2010-12-22T09:54:15.554-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Música e mundo clásico'/><title type='text'>Hor che Seneca e morto, cantiam... - Jaroussky, Vidal (ópera)</title><content type='html'>&lt;object height="385" width="640"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/LTJKd-ghq5M?fs=1&amp;amp;hl=es_ES"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/LTJKd-ghq5M?fs=1&amp;amp;hl=es_ES" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="640" height="385"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-8156639667597330545?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/8156639667597330545/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/hor-che-seneca-e-morto-cantiam.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8156639667597330545'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8156639667597330545'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/hor-che-seneca-e-morto-cantiam.html' title='Hor che Seneca e morto, cantiam... - Jaroussky, Vidal (ópera)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4960323545224579166</id><published>2010-10-24T02:17:00.000-07:00</published><updated>2010-10-27T09:46:50.075-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos profesor'/><title type='text'>O pensamento de Séneca (artigo)</title><content type='html'>&lt;b&gt;O PENSAMENTO DE SÉNECA: UN SISTEMA VÁLIDO PARA O DÍA DE HOXE.&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PINCELADAS SOBRE O PERSONAXE:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O esplendoroso Imperio Romano, nos revoltos primeiros séculos da nosa era, camiña inexorablemente cara á súa destrución, tras abandonar os valores dos seus ancestros. Ante este panorama desolador, érguese a filosofía estoica coa pretensión de ensinar os auténticos valores para evitar a decadencia. Lucio Anneo Séneca, un dos seus máximos representantes, móstrase convencido da importancia da educación filosófica en aras da prosperidade social.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Este personaxe naceu en Córdoba no ano 4 a. C. no seo dunha familia celosa das tradicionais virtudes romanas. Marchou de neno a Roma para educarse. Cumpridos os dezaoito anos, entrou en contacto coa filosofía estudando as distintas correntes: estoicismo, pitagorismo, eclecticismo, etc. Séneca foi unha mente aberta a todo o que fose coñecemento. Considerando o estoicismo a filosofía moral máis adecuada para o seu tempo, inclinouse por ela, se ben fuxiu sempre de todo o que significase dogmatismo. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tras unha viaxe por Exipto por causas de saúde, retornou a Roma e iniciou a súa andadura política. Neste campo defendeu, de acordo con Platón, a necesidade dun gobernante filósofo educado nos principios éticos para levar a bo porto a cousa pública. Acusado de adulterio por Mesalina, esposa do emperador Claudio, foi desterrado a Córcega, onde permaneceu durante oito longos anos. Morta Mesalina, a nova dona de Claudio, Agripina, confioulle a educación do seu fillo Nerón. Iniciouse entón para Séneca unha etapa de prosperidade.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Os primeiros dez anos do imperio de Nerón foron un modelo de bo goberno. En realidade, quen levou as rendas do poder durante esta etapa foi Séneca. Despois, Nerón foise tornando cada día máis difícil de controlar sumindo a Roma no caos e no terror; por esta razón, Séneca retírase a unha das súas posesións deixando tódolos seus bens ao propio emperador.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tres anos máis tarde, no 65 d.C., no seu retiro recibe a noticia da súa condena a morte acusado de colaborar na frustrada conspiración de Pisón. Como podía elixir a forma de morrer, mandou que lle abrisen as veas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A HUMANIDADE EN SÉNECA:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Séneca pertence a esa casta de antigos filósofos que nos trae o espertar da razón sacándonos das nosas ensoñacións; nembargante, a razón de Séneca, máis que unha razón pura é unha razón dulcificada. É unha especie de médico que, burlándose do rigor do pensamento, proporciónanos o remedio para aliviarnos e consolarnos. Séneca é un mediador entre o logos establecido pola filosofía grega e a vida do home humilde. Séneca ofrécenos consolo ante a morte dos seres queridos, ante a enfermidade, ante a perda de riquezas... Tende cara ao home da rúa unha mirada misericordiosa para darlle o que necesita. Así, Séneca vai dalgún xeito a ocupar o posto da Igrexa que aínda non existía; e esa é a razón pola que esta case o ten admitido dentro dela. El é o escritor máis citado polos moralistas. Supón, en certo modo, a entrada da humanidade na razón antiga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A RESIGNACIÓN:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En ningún estoico aparece tan nitidamente como en Séneca a idea última do estoicismo: a resignación. Pero trátase dunha resignación que intenta eludir a vida mentres chega a morte como se a vida fose esvarando por ela suavemente e sen lamentarse. Ante a morte inevitable, Séneca defende o tempo e a vida; por iso, sempre aconsella unha actividade incesante “para non estar mortos antes de morrer” e unha distribución do tempo ante a morte que está sempre presente levándose cada hora, cada minuto de nós. O noso autor levou ao último extremo na súa vida e na súa morte esta resignación. A morte de Séneca é a morte dun suicida que desaparece sen alterar a natureza en cuxa alteración está o verdadeiro mal. Séneca morreu con elegancia e sen pranto retardando a súa morte o máis posible. El, que sempre loitara co medo á morte, realmente morreu sen temela.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;INFLUENCIA E ACTUALIDADE DE SÉNECA:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A actualidade do pensamento de Séneca queda de manifesto nas seguintes verbas de Angel Ganivet: “Cando eu, sendo estudante, lin as obras de Séneca quedei atordado e asombrado, coma quen, perdida a vista e o oído, os recobra repentina e inesperadamente.....” Realmente Séneca exerceu un poderoso influxo sobre os seus contemporáneos e sobre a posteridade como ensaísta filosófico e como poeta. Sen perder de todo o seu enlace cos antigos valores romanos, Séneca desenvolveu unha moralidade orientada máis ben ao inidividuo e a súa interioridade. A esta posición correspóndelle o feito de ter descrito con exactitude os estados da alma humana. Tamén é moderna a súa humanidade, por exemplo, a súa consideración humana do escravo considerado na época como simple obxecto. O cristianismo viu nel un parentesco espiritual e ata un cristián secreto, incluso inventou unha correspondencia epistolar súa co apóstolo S. Paulo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tamén é moral a intención das súas traxedias. Estas, destinadas ao recitado, se ben teñen a súa base nos clásicos gregos, foron, nembargante, o antecesor do drama clásico e italiano. Tamén exerceron influxo sobre o drama isabelino e non en poucas ocasións sobre Shakespeare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Así, pois, a modo de colofón podemos afirmar que Séneca non só é o autor clásico que mellor permite ao home actual tomar contacto co pensamento pagán, senón tamén un personaxe cuxa postura ante o eterno dilema do home fronte á morte segue tendo plena vixencia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Manuel Rodríguez Santos&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4960323545224579166?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4960323545224579166/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/o-pensamento-de-seneca-artigo.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4960323545224579166'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4960323545224579166'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/o-pensamento-de-seneca-artigo.html' title='O pensamento de Séneca (artigo)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-958939447330113963</id><published>2010-10-24T01:27:00.000-07:00</published><updated>2010-10-27T02:17:36.265-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Fotografías'/><title type='text'>As Médulas (fotografía)</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.flickr.com/photos/49736498@N06/sets/72157625204375964/"&gt;http://www.flickr.com/photos/49736498@N06/sets/72157625204375964/&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-958939447330113963?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/958939447330113963/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/httpwww.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/958939447330113963'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/958939447330113963'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/httpwww.html' title='As Médulas (fotografía)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-8097154564438332929</id><published>2010-10-23T12:31:00.000-07:00</published><updated>2010-10-27T09:48:36.028-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>A Roma dos reis (powerpoint.  Andrés Miranda)</title><content type='html'>&lt;div id="__ss_4643298" style="width: 425px;"&gt;&lt;strong style="display: block; margin: 12px 0px 4px;"&gt;&lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg/la-roma-de-los-reyes-andrs" title="La roma de los reyes. Andrés ( IES O Couto. Ourense)"&gt;La roma de los reyes. Andrés ( IES O Couto. Ourense)&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;object height="355" id="__sse4643298" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=laromadelosreyes-andrs-100629111807-phpapp01&amp;stripped_title=la-roma-de-los-reyes-andrs&amp;userName=manologgg" /&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"/&gt;&lt;param name="allowScriptAccess" value="always"/&gt;&lt;embed name="__sse4643298" src="http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=laromadelosreyes-andrs-100629111807-phpapp01&amp;stripped_title=la-roma-de-los-reyes-andrs&amp;userName=manologgg" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="355"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="padding-bottom: 12px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 5px;"&gt;View more &lt;a href="http://www.slideshare.net/"&gt;presentations&lt;/a&gt; from &lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg"&gt;manologgg&lt;/a&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-8097154564438332929?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/8097154564438332929/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/roma-dos-reis-powerpoint.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8097154564438332929'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/8097154564438332929'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/roma-dos-reis-powerpoint.html' title='A Roma dos reis (powerpoint.  Andrés Miranda)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-6747190025633470623</id><published>2010-10-23T12:24:00.000-07:00</published><updated>2010-10-27T09:49:17.145-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>A cidade e a casa romana (powerpoint. Diana Yáñez)</title><content type='html'>&lt;div id="__ss_4643243" style="width: 425px;"&gt;&lt;strong style="display: block; margin: 12px 0px 4px;"&gt;&lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg/la-ciudad-y-la-casa-romana-diana-yez-bastos-1-bach-b" title="La ciudad y la casa romana. diana yáñez bastos  1º bach b."&gt;La ciudad y la casa romana. diana yáñez bastos 1º bach b.&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;object height="355" id="__sse4643243" width="425"&gt;&lt;param name="movie" value="http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=laciudadylacasaromana-dianayezbastos-1bachb-100629111001-phpapp01&amp;stripped_title=la-ciudad-y-la-casa-romana-diana-yez-bastos-1-bach-b&amp;userName=manologgg" /&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"/&gt;&lt;param name="allowScriptAccess" value="always"/&gt;&lt;embed name="__sse4643243" src="http://static.slidesharecdn.com/swf/ssplayer2.swf?doc=laciudadylacasaromana-dianayezbastos-1bachb-100629111001-phpapp01&amp;stripped_title=la-ciudad-y-la-casa-romana-diana-yez-bastos-1-bach-b&amp;userName=manologgg" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="355"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="padding-bottom: 12px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 5px;"&gt;View more &lt;a href="http://www.slideshare.net/"&gt;presentations&lt;/a&gt; from &lt;a href="http://www.slideshare.net/manologgg"&gt;manologgg&lt;/a&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-6747190025633470623?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/6747190025633470623/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/cidade-e-casa-romana.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6747190025633470623'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6747190025633470623'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/cidade-e-casa-romana.html' title='A cidade e a casa romana (powerpoint. Diana Yáñez)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4320546998720512955</id><published>2010-10-23T12:19:00.000-07:00</published><updated>2010-11-09T01:06:17.556-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Poemas'/><title type='text'>Eurídice (poema)</title><content type='html'>&lt;b&gt; &lt;a name='more'&gt;&lt;/a&gt;EURÍDICE&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Cando por vez primeira&lt;br /&gt;probei o néctar dos teus beizos&lt;br /&gt;arrebatados,&lt;br /&gt;sentín a forza inmortal&lt;br /&gt;dos Olímpicos.&lt;br /&gt;Empoleireime, entón,&lt;br /&gt;na cima cálida &lt;br /&gt;das túas mamas en flor &lt;br /&gt;e&amp;nbsp;embriagueime coa ambrosía &lt;br /&gt;da túa quente pel;&lt;br /&gt;logo mirei os teus ollos &lt;br /&gt;de mel que me falaban coa dozura&lt;br /&gt;do himeneo&lt;br /&gt;e&amp;nbsp;estreitei o teu corpo&lt;br /&gt;crebadizo&lt;br /&gt;convertido en desexo.&lt;br /&gt;Ansiei, entón, conducirte&lt;br /&gt;ao altar do meu corazón, e&lt;br /&gt;ti, Eurídice tenra,&lt;br /&gt;fuxiches pasaxeira&lt;br /&gt;arrincada do meu peito&lt;br /&gt;entre sombras e vapores cabalgando.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;strong&gt; (Manuel Rodríguez Santos: &lt;em&gt;Poemario infinito&lt;/em&gt;)&lt;/strong&gt;&lt;/b&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4320546998720512955?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4320546998720512955/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/euridice-poema.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4320546998720512955'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4320546998720512955'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/euridice-poema.html' title='Eurídice (poema)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-2928367934022881408</id><published>2010-10-23T12:12:00.001-07:00</published><updated>2010-12-22T09:54:53.531-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Música e mundo clásico'/><title type='text'>Gluck: Orfeo ed Euridice "Che Faro Senza Euridice?" M. Horne (música)</title><content type='html'>&lt;object height="385" width="480"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/0bUAM0ER-Dw?fs=1&amp;amp;hl=es_ES"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/0bUAM0ER-Dw?fs=1&amp;amp;hl=es_ES" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-2928367934022881408?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/2928367934022881408/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/gluck-orfeo-ed-euridice-che-faro-senza.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/2928367934022881408'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/2928367934022881408'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/gluck-orfeo-ed-euridice-che-faro-senza.html' title='Gluck: Orfeo ed Euridice &quot;Che Faro Senza Euridice?&quot; M. Horne (música)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-1786219428037378997</id><published>2010-10-23T10:30:00.000-07:00</published><updated>2010-12-22T07:58:13.760-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos profesor'/><title type='text'>Ágora (de Alejandro Amenábar) (vídeo)</title><content type='html'>&lt;object height="385" width="640"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/BAdGYnx9jqY?fs=1&amp;amp;hl=es_ES"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/BAdGYnx9jqY?fs=1&amp;amp;hl=es_ES" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="640" height="385"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-1786219428037378997?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/1786219428037378997/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/agora-de-alejandro-amenabar.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1786219428037378997'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/1786219428037378997'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/agora-de-alejandro-amenabar.html' title='Ágora (de Alejandro Amenábar) (vídeo)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-4115573337242645391</id><published>2010-10-23T10:28:00.000-07:00</published><updated>2010-10-27T09:50:06.286-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos profesor'/><title type='text'>Hipatia, Amenábar e a Biblioteca de Alexandría (artigo)</title><content type='html'>&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;b style="mso-bidi-font-weight: normal;"&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size: 16pt;"&gt;HIPATIA, AMENÁBAR E A BIBLIOTECA DE ALEXANDRÍA&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center" class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;HIPATIA, O PERSONAXE&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;Arrastrados polo remuíño mediático da súa estrea, acudimos profesores dos Departamentos de Filosofía, Latín, Xeografía e Historia e Matemáticas a ver &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;Ágora&lt;/i&gt;, a última película de Amenábar na que se conta a historia de Hipatia, interpretada pola actriz Rachel Weisz. Se ben o &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;peplum&lt;/i&gt; tecnicamente resulta irreprochable -a recreación das rúas de Alexandría, do Faro, da Biblioteca, da Ágora, etc. son extraordinarias- e reflicte igualmente con fidelidade a irracionalidade do fanatismo relixioso, en cambio non son poucos os críticos que afirman que Amenábar basea o argumento nun dos peores materiais que existen sobre a científica, rexéndose por criterios comerciais sen lle importar inventar, ou incluso mentir, con tal de converterse en éxito de taquilla. A modo de exemplo, a película deixa entrever que foi Hipatia a descubridora da teoría heliocéntrica adiantándose a Kepler máis de mil anos, cando non existen probas que avalen semellante feito.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Quen era, pois, Hipatia? Das numerosas fontes consultadas, puiden extraer os seguintes datos referentes á apaixonante&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;biografía desta&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;muller:&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;Naceu en Alexandría –importante cidade de Exipto, nesta época provincia romana- cara ao ano 370 d.C., se ben algúns investigadores falan do 350 ou do 355, e morreu nesta mesma cidade no ano 415. Foi filla do matemático e filósofo Teón de Alexandría, que supervisou a súa educación permitíndolle desenvolver os seus dotes excepcionais ata converterse en astrónoma, física e matemática, algo extremadamente difícil nunha época na que as mulleres non tiñan dereito á educación e as súas vidas transcorrían en “tarefas femininas” dentro dos seus ámbitos familiares.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;Respecto á súa obra, sabemos por referencias que foi autora de tres traballos: un sobre astronomía, outro sobre filosofía e un terceiro sobre matemáticas. É probable que&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;colaborase activamente nalgunhas das obras atribuídas ao seu pai. Sabemos igualmente que inventou un aparello para destilar auga, un hidrómetro graduado para medir a densidade dos líquidos e un artefacto para medir o nivel da auga.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;En torno ao ano 400 converteuse en directora da escola platónica de Alexandría, polo que foi alcumada como “A Filósofa”. Ás súas clases acudían xentes de toda Europa, África e Asia. Entre os seus alumnos houbo futuros bispos, gobernadores e prefectos imperiais, para moitos dos cales ela exerceu de conselleira. Un dos máis famosos foi Sinesio de Cirene, que co tempo chegaría a ser bispo da Pentápolis. As cartas enviadas por este a Hipatia reflicten a admiración e o respecto&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;que sentía cara á que fora profesora súa.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;Co transcurso do tempo, Alexandría, que durante anos fora exemplo de tolerancia relixiosa, foise facendo cada vez máis critistiá chegando a ser numerosos os grupúsculos de cristiáns fanatizados. Nesta nova situación, os filósofos neoplatónicos non eran ben vistos, e pronto sufriron persecucións. Algúns convertéronse á relixión dominante, pero Hipatia -que fronte ao misticismo optaba pola ciencia, aborrecía a superstición e defendía a tolerancia e a liberdade de pensamento- seguiu a ser pagá malia os consellos do seu amigo Orestes, prefecto romano e alumno seu.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;No ano 412 o bispo Cirilo de Alexandría foi nomeado Patriarca, un título de dignidade eclesiástica case equivalente ao do Papa de Roma. Cirilo era un católico exaltado que non toleraba o paganismo. Algúns historiadores cren que este foi o principal responsable da morte de Hipatia, pois crearía un ambiente de odio e fanatismo cara a ela acusándoa de feiticeira e bruxa pagá. O propio Sócrates Escolástico, historiador cristián da época e un dos que aspiraba a unha maior obxectividade&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;informa que o feito era imputado polo pobo a Cirilo e á Igrexa de Alexandría. Incluso a obra colectiva &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;Reformadores da Igrexa&lt;/i&gt;, publicada en 1970 co&lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt; imprimatur &lt;/i&gt;eclesiástico, escribe o seguinte acerca deste santo católico, que figura entre os máis grandes: “Cando menos é moralmente responsable do abxecto asesinato da ilustre pagá Hipatia”.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;A morte de Hipatia, -resolta por Amenábar dun xeito menos tráxico e máis poético- foi recollida por Juan de Nikio, bispo de Exipto no século VII, e narra como un grupo de cristiáns “aloucados, impetuosos e violentos” foron na súa busca, golpeárona, espírona, e arrastrárona por toda a cidade ata o templo chamado Cesareo; alí continuaron coa tortura cortándolle a pel con caracolas afiadas ata que morreu. Despois descuartizaron o seu corpo, leváronno a un lugar chamado Cinarón e finalmente&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;queimárono. &lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;Hipatia e a súa historia foron esquecidas case por completo. Durante máis de mil anos apenas foi nomeada nun par de volumes. Ata que a súa figura non &lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;foi rescatada e reivindicada pola Ilustración, Hipatia non foi máis que unha nota a pé de páxina. Pola contra -contradicións da historia- Cirilo foi santificado; na actualidade se lle considera doutor da Igrexa e a súa figura é venerada por católicos, ortodoxos e anglicanos.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;A BIBLIOTECA&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;A queima da Biblioteca de Alexandría, lugar no que Hipatia levaba a cabo as súas investigacións, é unha das escenas máis imponentes de &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;Ágora&lt;/i&gt;; Amenábar presenta unha turba inmensa de fundamentalistans cristiás de negro rigoroso -baixo os planos aéreos da cámara semellan auténticas cucarachas que avanzan envoltos nos sons da música de Dario Marianelli-&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;incendiando os manuscritos desta. Pero, que hai de verdade en todo isto?&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Velaquí un breve repaso da historia&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;da que fora a máis famosa biblioteca da humanidade:&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Alexandría foi fundada, como indica o seu nome,&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;por Alexandre Magno no ano 332 a.C. e, trala súa morte, Ptolomeo, que fora nomeado sátrapa &lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;do país polo propio fundador da urbe, non tardou en coroarse rei co nome de Ptolomeo Soter. Con este, Alexandría converteuse en capital de Exipto e no lugar máis cosmopolita da súa época.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Diversos historiadores fálannos dunha cidade de enormes dimensións, con grandes avenidas e monumentos maxestosos; entre eles a tumba do mesmo Alexandre Magno e o Faro -recreado na pelícua- construído por Ptolomeo con máis de 130 metros de altura e considerado como a “sétima marabilla do mundo antigo”.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Cónstanos&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;que Ptolomeo foi un rei preocupado polo mundo intelectual, sentindo, ademais de ser historiador, gran atracción pola ciencia; por esta razón concibiu un dos proxectos máis magnánimos de cantos se realizaron na antigüidade, a creación dun museo e dunha biblioteca.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Foi ideado o museo como lugar de estudo e de experimentación. Tiña dez salas de investigación a modo de facultades e dependencias diversas, como zoolóxico, xardíns, estancias para o estudo anatómico e incluso un observatorio astronómico.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;A Biblioteca, quizais unha instancia máis do Museo, converteríase no centro de recompilación do maior volume de libros do orbe. Tiveron cabida nela obras de filósofos, científicos, pensadores e eruditos de tódalas ramas do saber.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Os libros procedían de tódolos recunchos do mundo coñecido. Rolos de papiro procedentes dos máis remotos lugares de oriente e occidente chegaban en barco ao porto de Alexandría onde, tras ser comprados, pasaban a engrosar o catálogo da Biblioteca. Deste xeito en varios séculos chegaron a reunirse case medio millón de libros, polo que é moi posible que Ptolomeo III construíse a finais do século III a.C. xunto ao templo dedicado ao deus Serapis, chamado Serapeo,&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;unha segunda Biblioteca denominada “Filla” por quedar pequena a primeira.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;Durante a dominación romana, cando Xulio César incendiou a flota exipcia no século I a.C., as chamas alcanzaron a Biblioteca principal queimándose -segundo Tito Livio- uns 40.000 libros. Esta sería reconstruída, se ben a finais do século III d.C. estaría abandonada por mor das sucesivas destrucións sufridas pola cidade.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;A segunda Biblioteca manteríase uns cen anos máis. Cóntase que esta acrecentou o seu volume cando Marco Antonio entregou a Cleopatra cerca de 200.000 rolos procedentes da biblioteca de Pérgamo. Finalmente, e de acordo cun manuscrito do século V, a Biblioteca sería destruída de xeito definitivo no ano 415 ao resultar afectada pola chamas do Serapeo mandado queimar polo antes mencionado Patriarca Cirilo de Alexandría.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;Resulta paradóxico que un centro de saber fose devastado&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;a causa da intolerancia e dos prexuízos relixiosos. Sabemos que a Biblioteca albergaba obras como o &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;Antigo Testamento&lt;/i&gt;, que non se perdeu porque había copias gregas feitas na propia Biblioteca. Contaba tamén coas obras de Esquilo, Sófocles e Eurípides. Así, trala súa queima, só puideron recuperarse sete das 123 traxedias escritas por Sófocles. A perda de coñecementos literarios, filosóficos, médicos, matemáticos, xeográficos, astronómicos… foi inconmensurable, xa que nela estaba reunido –parafraseo ao científico Carl Sagan- “por primeira vez de modo serio e sistemático, o coñecemento do mundo”. &lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;Cantos séculos retrocedeu a humanidade o día fatídico, no que o saber das mentes máis praeclaras da historia substanciado en rolos de papiro quedou reducido a cinza? Podo afirmar que moitos, xa que a aniquilación dogmática do espírito crítico foi responsable da &lt;i style="mso-bidi-font-style: normal;"&gt;longa noite de pedra &lt;/i&gt;da Idade Media e de máis dun milenio perdido para o coñecemento. Sírvanos, a modo de reflexión, o feito de que cando a imprenta foi inventada, dez séculos despois, apenas se recolleron en Europa pouco máis de trinta mil libros, os cales non contiñan nin a décima parte do saber atesourado en Alexandría. De se&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;preservar a Biblioteca, o mundo hoxe, quen o dubida, sería ben distinto. Quizais os homes e as mulleres estariamos na actualidade facendo turismo polas &lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;estrelas.&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify; text-indent: 35.4pt;"&gt;Manuel Rodríguez Santos&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="mso-tab-count: 1;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-4115573337242645391?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/4115573337242645391/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/hipatia-amenabar-e-biblioteca-de.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4115573337242645391'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/4115573337242645391'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/hipatia-amenabar-e-biblioteca-de.html' title='Hipatia, Amenábar e a Biblioteca de Alexandría (artigo)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7145408967784555259</id><published>2010-10-23T10:14:00.000-07:00</published><updated>2010-11-09T01:12:23.036-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Poemas'/><title type='text'>Penélope  (poema)</title><content type='html'>&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size: large;"&gt;Penélope&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;Chegou a hora xa, Penélope,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;de destecer os fíos do sudario nunca rematado.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;De desandar, Odiseo,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;os océanos infinitos, &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;os sendeiros de Hades tenebroso.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;Chegou a hora de que as ermas mulleres, &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;as enxendradas na Noite,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;concedan unha tregua ás tesoiras funestas&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;de Atropo insensible.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;Chegou a hora para o vástago de Exeo &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;de desandar os pasos ensanguentados de Minotauro,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;enxendro pecaminoso da infiel Pasífae&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;e&amp;nbsp;do touro branco nado das escumas mariñas, &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;de acoller no teu leito para sempre&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;a&amp;nbsp;Ariadna, femia apaixonada e redentora.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;Chegou a hora de Clitemestra arrepentida.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;Chegou a hora túa, Odiseo errante,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;a&amp;nbsp;da&lt;span style="mso-spacerun: yes;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;memoria renovada,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;a&amp;nbsp;de Circe sedutora.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;A ansiada fin dos turbios recantos,&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;a&amp;nbsp;hora de Ítaca sagrada.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;Benaventurada hora do amor e da patria!&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="line-height: 200%;"&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;strong&gt;(Manuel Rodríguez Santos: &lt;em&gt;Poemario infinito&lt;/em&gt;)&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="MsoNormal" style="line-height: 200%; margin: 0cm 0cm 0pt;"&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-size: 14pt; line-height: 200%;"&gt;&lt;span style="text-decoration: none;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7145408967784555259?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7145408967784555259/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/penelope-poema.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7145408967784555259'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7145408967784555259'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/penelope-poema.html' title='Penélope  (poema)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-3067198052316930056</id><published>2010-10-23T09:08:00.000-07:00</published><updated>2010-10-27T10:06:15.550-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos profesor'/><title type='text'>Contribución das linguas clásicas ao proxecto lingüístico do I.E.S. O Couto (artigo)</title><content type='html'>CONTRIBUCIÓN DAS LINGUAS CLÁSICAS AO PROXECTO LINGÚÍSICO DE CENTRO&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As linguas clásicas e en especial o latín son a base fundamental do castelán e do galego e de outras como o catalán, o portugués, o francés, o provenzal, o sardo, o italiano, o rumano e o reto-romano (as chamadas linguas romances ou neolatinas). Partindo desta perspectiva non é doado coñecer ben as linguas da nosa comunidade sen ter coñecemento das estructuras lingüísticas do grego e do latín. Nada como coñecer as linguas clásicas para entender a relación entre idiomas da mesma familia. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;As linguas e culturas europeas están cimentadas sobre un legado de base greco-romana que non debemos nin podemos esquecer. O valor formativo das linguas clásicas deriva da súa dobre condición de modelos lingüísticos e do feito de ser transmisoras dunha cultura rica e fecunda, antecedente e orixe da civilización europea contemporánea. Non podemos ignorar a grandeza do legado literario, filosófico, científico e artístico do mundo grecolatino así como a súa influencia e aportación ao desenvolvemento da cultura universal. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A lectura dos clásicos constitúe unha experiencia educativa esencial. Gregos e latinos están na base dese legado, desa tradición. Son a esencia mesma do humanismo. Por isto un certo coñecemento do grego e do latín continúan a ser a mellor bagaxe para acadar un mínimo esixible de rigor filolóxico e filosófico.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;He aquí algunha das aportacións das linguas clásicas ao Proxecto Lingüístico do Centro:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;• A aprendizaxe do grego e do latín constitúen un método moi eficaz de estructuración mental proporcionando estratexias, habilidades e destrezas extrapolables a adquisición xeral do castelán e do galego así como de outras linguas estranxeiras e do coñecemento en xeral. Dende a análise das linguas clásicas, o alumno reparará nas estructuras lingüísticas do castelán e do galego e daquelas que estudie como segunda ou terceira.&lt;br /&gt;• As linguas clásicas permiten profundizar na interpretación das máis diversas terminoloxías científicas e técnicas. Un dos obxectivos do latín e do grego consiste en familiarizar ao alumnado co vocabulario, cos procedementos de formación de léxico e coas estructuras elementais da frase. Tamén lle permitirá coñecer a evolución do vocabulario clásico e vulgar das linguas neolatinas, o que supón unha ferramenta indispensable para a adquisición de novo vocabulario.&lt;br /&gt;• O coñecemento da estructura das linguas grega e latina posibilitan unha mellor comprensión da gramática das linguas europeas de orixe romance e de outras que non procedendo do latín comparten coas linguas clásicas o caráter flexivo. Tamén serve como axuda na aprendizaxe do inglés por proceder unha parte do seu léxico - especialmente o culto - do latín.&lt;br /&gt;• O coñecemento dos procedementos para a formación de palabras a partir de raíces, prefixos e sufixos contribúen a ampliación do vocabulario básico do alumno.&lt;br /&gt;• O coñecemento das etimoloxías latinas e gregas proporciona a comprensión e incorporación dun vocabulario culto e explica o significado do léxico específico de termos científico e técnicos.&lt;br /&gt;• O estudio de latinismos e locucións latinas que se incorporaron directamente ao castelán e ao galego, axudan a coñecer mellor as nosa linguas e a facer un uso apropiado delas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tralo exposto podemos concluir que as linguas clásicas e por extensión a materia de cultura clásica, contribúen dun xeito importante á adquisición por parte dos nosos estudiantes da competencia en comunicación lingüística, constituíndo un elemento básico na cohesión idiomática, máxime nunha comunidade como a nosa na que temos o privilexio de contar con dúas linguas oficiais, o castelán e o galego, fillas ambas dunha nai común, o latín.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Manuel Rodríguez Santos&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-3067198052316930056?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/3067198052316930056/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/contribucion-das-linguas-clasicas-ao.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3067198052316930056'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/3067198052316930056'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/contribucion-das-linguas-clasicas-ao.html' title='Contribución das linguas clásicas ao proxecto lingüístico do I.E.S. O Couto (artigo)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7320756498088660283</id><published>2010-10-23T08:21:00.000-07:00</published><updated>2010-10-27T09:51:11.758-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>A relixión romana (vídeo. Isidro Freijeiro)</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-419edee09d8b7e6a" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v23.nonxt3.googlevideo.com/videoplayback?id%3D419edee09d8b7e6a%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1332466713%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D5EEB48086175562E211DB442390733065A2429A6.1827DBCA95C7C9DA6E7D3C907058EBD801D51E8D%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D419edee09d8b7e6a%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3Dl8-VLF8_NTEXvmG3ADduf5DXJjU&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v23.nonxt3.googlevideo.com/videoplayback?id%3D419edee09d8b7e6a%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1332466713%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D5EEB48086175562E211DB442390733065A2429A6.1827DBCA95C7C9DA6E7D3C907058EBD801D51E8D%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3D419edee09d8b7e6a%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3Dl8-VLF8_NTEXvmG3ADduf5DXJjU&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7320756498088660283?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7320756498088660283/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/la-religion-romana_23.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7320756498088660283'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7320756498088660283'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/la-religion-romana_23.html' title='A relixión romana (vídeo. Isidro Freijeiro)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-7355193795710876113</id><published>2010-10-23T08:10:00.000-07:00</published><updated>2010-10-27T10:02:23.695-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Traballos alumnos'/><title type='text'>A relixión romana (vídeo. Elisabet Fdez e Laura Pérez)</title><content type='html'>&lt;div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"&gt;&lt;object width="320" height="266" class="BLOG_video_class" id="BLOG_video-e833509915e2d44" classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/get_player"&gt;&lt;param name="bgcolor" value="#FFFFFF"&gt;&lt;param name="allowfullscreen" value="true"&gt;&lt;param name="flashvars" value="flvurl=http://v8.nonxt3.googlevideo.com/videoplayback?id%3D0e833509915e2d44%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1332466713%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D3E145D43BBA8E10D6760FA542742C1326999C9C9.371F160C688577ACB5EB3363CE6CC968E7943DB3%26key%3Dck1&amp;amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3De833509915e2d44%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DRjp0f1t_wY1ayLY4iIinkzn5q38&amp;amp;autoplay=0&amp;amp;ps=blogger"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/get_player" type="application/x-shockwave-flash"width="320" height="266" bgcolor="#FFFFFF"flashvars="flvurl=http://v8.nonxt3.googlevideo.com/videoplayback?id%3D0e833509915e2d44%26itag%3D5%26app%3Dblogger%26ip%3D0.0.0.0%26ipbits%3D0%26expire%3D1332466713%26sparams%3Did,itag,ip,ipbits,expire%26signature%3D3E145D43BBA8E10D6760FA542742C1326999C9C9.371F160C688577ACB5EB3363CE6CC968E7943DB3%26key%3Dck1&amp;iurl=http://video.google.com/ThumbnailServer2?app%3Dblogger%26contentid%3De833509915e2d44%26offsetms%3D5000%26itag%3Dw160%26sigh%3DRjp0f1t_wY1ayLY4iIinkzn5q38&amp;autoplay=0&amp;ps=blogger"allowFullScreen="true" /&gt;&lt;/object&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-7355193795710876113?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/7355193795710876113/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/la-religion-romana.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7355193795710876113'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/7355193795710876113'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/la-religion-romana.html' title='A relixión romana (vídeo. Elisabet Fdez e Laura Pérez)'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8539082419002566790.post-6649671538470624685</id><published>2010-10-22T11:23:00.000-07:00</published><updated>2010-11-06T16:04:39.792-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Pro latín'/><title type='text'>Apoloxía do Latín e das Matemáticas</title><content type='html'>&lt;b&gt;UNA APOLOGÍA DEL LATÍN Y DE LAS MATEMÁTICAS &lt;/b&gt;&lt;br /&gt;Por Cheryl Lowe&lt;br /&gt;El latín y la matemática desarrollan la mente en formas en que otras materias no pueden hacerlo.&lt;br /&gt;Muchas personas que se sienten atraídas por la idea de una educación clásica no saben exactamente el porqué, ni comprenden la necesidad del latín, o al menos, por qué se insiste tanto en él. Un poco de latín está bien, pero ¿todos los años? La espinaca es buena, pero ¿todos los días?&lt;br /&gt;Creo que cinco décadas de fruslerías y experimentos han vuelto a los padres cautelosos, y cuando oyen hablar de educación clásica piensan: “Sí, eso es lo que quiero”. Parte del atractivo de la educación clásica es simplemente la palabra “clásica”.&lt;br /&gt;Clásico o clásica es una palabra que tiene interesantes connotaciones: algo que ha soportado el paso del tiempo, lo mejor, algo con forma, estructura y belleza, como una sinfonía o la arquitectura clásica. Cuando se pone de esta forma, todos los padres quieren una educación clásica; ellos quieren lo mejor, la educación que el tiempo ha puesto a prueba, la educación que tiene forma y estructura, disciplina y belleza. Suena bien para los padres que están cansados de las últimas innovaciones que nunca parecen funcionar.&lt;br /&gt;Pero, ¿qué es la educación clásica? Para ser exactos -y debemos serlo- usaremos el significado histórico del término. Esta comprensión de la educación clásica ciertamente puede ser actualizada, pero no puede ser cambiada de manera radical. En la educación clásica, el centro primario de los estudios de lenguaje es una lengua clásica, y el centro primario de los estudios de historia lo constituyen las civilizaciones de Grecia y Roma. Hay dos, y solamente dos, lenguas clásicas: latín y griego. Limitaré mis comentarios al latín.&lt;br /&gt;¿Por qué estudiar lenguas y civilizaciones muertas? En primer lugar, el latín no está muerto. Aún es leído por millones de personas en todas las naciones, y la mayoría de los clásicos latinos aún están en circulación, y muchos nuevos libros como El Grinch que robó la navidad o Winnie the Pooh (1) han sido traducidos al latín. Existen muchas lenguas muertas o en proceso de muerte en este mundo, pero no ha habido lenguas más influyentes en la historia que el latín y el griego. Es verdad que no se usan para la conversación habitual, pero es completamente falso caracterizar el latín y el griego como lenguas muertas. No están muertas: realmente son inmortales.&lt;br /&gt;Sí: el latín ayuda a mejorar las calificaciones del SAT (2). También hace que el aprendizaje del vocabulario moderno sea más fácil. Y es verdad que el latín abunda en los vocabularios técnicos de las ciencias y del derecho. Un estudiante de latín también debería tener un mejor manejo del vocabulario español, al darse cuenta de que todas las palabras principales proceden del latín. Aunque estos beneficios son impresionantes, son pequeños en comparación con el verdadero valor del latín. Existen objetivos más importantes que el latín alcanza mejor que otras asignaturas. La primera es el desarrollo mental, y la segunda, la habilidad lingüística.&lt;br /&gt;El latín desarrolla las facultades intelectuales como ninguna otra materia. Piénselo en términos de aptitud física: un estudiante que es un atleta en comparación con un blandengue. La mente puede ser desarrollada como el cuerpo. ¿Cómo lo hace el latín? La mejor manera de comprender el poder del latín es compararlo con algo que seguramente usted conoce: la matemática.&lt;br /&gt;La matemática es un sistema organizado, lógico y acumulativo. En un estudio acumulativo, cada destreza se construye sobre la anterior; nada puede ser olvidado; todo debe ser recordado. Todos los conocimientos y las habilidades están interrelacionadas. El estudiante continúa construyendo la torre del conocimiento ladrillo a ladrillo, hasta que alcanza el más alto nivel de habilidad y conocimiento.&lt;br /&gt;La matemática comienza con la memorización, el cálculo, las fracciones, los decimales, los porcentajes, y continúa con la resolución de problemas: álgebra, geometría, trigonometría y cálculo. La matemática es difícil porque se construye sin descanso, año tras año, a través de toda la educación del niño. Cualquier habilidad que no haya sido dominada un año hará más difícil el trabajo del año siguiente. No perdona. Tiene que ser dominada. Por eso es que son tan pocos los alumnos que logran un nivel alto en matemática. Estos alumnos alcanzan un cielo de cristal porque la naturaleza acumulativa de la materia sube con ellos.&lt;br /&gt;¿Cómo desarrolla la matemática los poderes de la mente? La matemática forma la mente del estudiante en la exactitud, en el pensamiento lógico, en la resolución de problemas. Es formación, no información. La matemática en verdad educa, transforma, cambia la mente del estudiante para que ésta se vuelva como ella misma: ordenada, lógica, exacta, organizada. El auténtico propósito de la educación, y de todas las materias que llevamos en el colegio, es desarrollar, modelar y transformar la mente y el carácter del estudiante. La naturaleza de la materia transfiere su carácter a la mente del estudiante.&lt;br /&gt;¿Qué hace tan especial a la matemática? La matemática es un lenguaje. Un lenguaje no es realmente una materia. Es algo mucho más básico y fundamental. La astronomía es una materia. La Guerra civil es una materia. Ciencia, historia, literatura, psicología y sociología son materias. Las materias son, por su propia naturaleza, tópicas (3). Es cierto: haya puntos básicos en cualquier materia, e idealmente se enseñan en una forma tan acumulativa como sea posible. Si a un estudiante no le va bien en historia universal un año, sin embargo, puede ponerse al día y salir bien el año siguiente en historia americana. Si se duerme durante la lección de la estructura de las células, puede despertar y sacar una ‘A’ en la clasificación de las plantas. Si no lee Hamlet, puede leer Macbeth. Las materias no son tan exigentes como los lenguajes, y por ello no producen estudiantes con las mismas facultades intelectuales.&lt;br /&gt;Ahora bien, ¿qué tenemos en el lado del lenguaje en el currículo que sea comparable a ese balance de rigor, desafío, acumulación y formación que proporciona la matemática? Sin el latín, la respuesta es ‘nada’.&lt;br /&gt;La matemática es importante, pero es secundaria en comparación con la habilidad lingüística. De hecho, la matemática depende de la habilidad lingüística. El maestro de matemática enseña los conceptos con palabras, y los símbolos matemáticos se usan en lugar de palabras, de manera que pueden ser manejados más fácilmente en el papel. Una persona verdaderamente educada puede ser bastante mala en matemática, porque las habilidades lingüísticas son todavía el distintivo del hombre educado: alguien que puede hablar y escribir con claridad y que domina su lengua nativa.&lt;br /&gt;El latín proporciona este componente que falta en la educación moderna: el entrenamiento sistemático del lenguaje, comparable a la matemática en el otro lado del currículo. En casi todo lo que he dicho sobre la matemática, puede poner usted latín, pero no inglés, ciencias o historia.&lt;br /&gt;¿Por que no inglés? ¿Por qué no la gramática inglesa? (4) El inglés no es una lengua clásica; no tiene la estructura ni la forma, la lógica y las reglas. Sería como estudiar arquitectura moderna o música pop, en lugar de arquitectura clásica o música clásica. El inglés no sigue [tan estrictamente] las reglas. Los romanos eran disciplinados, y su lengua marchaba en columnas, línea tras línea de soldados. El inglés es relajado y suelto, cambia y se curva donde se necesario para adaptarse a nuestro capricho. Nosotros (5) somos independientes, amantes de la libertad, y nuestra lengua lo muestra. Las lenguas reflejan la cultura de la gente que las habla. La lengua influye en el carácter de la gente de una nación, y viceversa.&lt;br /&gt;Por otra parte, los estudiantes pasan un tiempo difícil estudiando su propia lengua, que ya saben por instinto. Los estudiantes han crecido con su lengua. La dan por conocida; se aburren cuando la estudian. Son increíblemente reacios a analizarla porque pueden de hecho usarla de forma práctica. Además de eso, la gramática inglesa es abstracta, mientras que la latina es concreta (6). En latín, uno sabe cuál es el objeto directo porque la palabra está en caso acusativo. En inglés, uno tiene que descubrirlo a través del contexto. Al enseñar una lengua que es muy distinta del inglés, el alumno, por primera vez, realmente empieza a descubrir cómo funciona su propia lengua. Su propia lengua cobra vida.&lt;br /&gt;¿Y qué hay de las demás lenguas modernas? Al igual que el inglés, no son clásicas. Carecen de la estructura, la forma y el orden lógico de las lenguas clásicas (7). Las lenguas clásicas -latín y griego- son tan diferentes de las lenguas modernas que parecen totalmente extrañas a los alumnos. Éstas les abren un mundo totalmente nuevo y les dan la capacidad de pensar sobre el lenguaje: una tarea muy difícil, ya que los estudiantes usan su lengua de manera natural. El método indirecto de instrucción comienza de la mejor forma con las lenguas. Estudiar otra lengua, una lengua clásica, hace que la propia cobre vida. Permite al alumno comparar y contrastar, ver la función de cada parte del discurso y su papel en el lenguaje. Es como ponerse anteojos para ver en tercera dimensión.&lt;br /&gt;El latín desarrolla y aumenta la capacidad de la mente en un grado mucho mayor que la matemática, y balancea el currículo. El estudio del latín es una educación completa porque desarrolla las facultades intelectuales de la mente al mismo tiempo que desarrolla la capacidad para utilizar bien la lengua propia en una forma mucho más eficaz que estudiando su gramática, y de esta forma logra simultáneamente las dos metas más importantes de la educación .&lt;br /&gt;El latín, como la matemática, da al alumno la experiencia de estudiar una materia a un nivel de maestría. Esto es lo que falta en la educación moderna. Tratamos de enseñar de todo, y cubrimos demasiadas materias de manera superficial. El estudiante está siempre en la superficie, siempre es un principiante. Siempre está engullendo un montón de datos inconexos. Pocas oportunidades se dan de usar habilidades intelectuales de orden superior cuando uno es un simple novato. Es solamente cuando el alumno ha estudiado una materia lo suficiente como para tener profundidad cuando su mente puede ser exigida y desafiada con metas de orden superior. El latín y la matemática dan al estudiante la experiencia de estudiar una materia de manera sistemática, hasta alcanzar un grado de maestría, por un largo período. Esta es una clave para el desarrollo mental y del carácter, y es la experiencia académica más valiosa que un niño puede tener en el colegio.&lt;br /&gt;¿Qué se necesita para llegar a la cima del monte? ¿No es necesaria, acaso, una inteligencia superior? No; se requiere perseverancia, trabajo duro, fuerza de voluntad, coraje. Se necesita un plan, una actitud de nunca darse por vencido, ingenio, flexibilidad y preparación. El proceso educativo es como el deporte: el maestro es el entrenador que puede llevar al estudiante hasta la cima, al summum de su habilidad, y prepararlo para la vida. El latín lleva al estudiante a la cima del monte Parnaso, para ver desde allí las verdes praderas donde jugaba de niño, y le pide que recuerde qué poco sabía cuando creía que lo sabía todo. Le dice: “ya que lo has hecho una vez, puedes superar cualquier reto que encuentres en la vida”. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Notas del traductor:&lt;br /&gt;(1) También Harry Potter se ha sido traducido al latín.&lt;br /&gt;(2) SAT: Scholastic Achievement Test.&lt;br /&gt;(3) Es decir: relativas a un lugar.&lt;br /&gt;(4) Lo que la autora dice del inglés, puede también decirse, mutatis mutandis, del castellano.&lt;br /&gt;(5) Es decir, los estadounidenses.&lt;br /&gt;(6) No está claro aquí qué significa que un sistema gramatical sea más "abstracto" que otro.&lt;br /&gt;(7) Todo sistema gramatical implica una estructura, un orden, unas reglas. Puede ser, como afirma la autora, que las lenguas clásicas tengan gramáticas más complejas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*Traducido del inglés por Moris Polanco. Fuente: The Classical Teacher, Memoria Press, 2006, pp. 8-9.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8539082419002566790-6649671538470624685?l=departamentolatinecclasica.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/feeds/6649671538470624685/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/apologia-del-latin-y-las-matematicas.html#comment-form' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6649671538470624685'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8539082419002566790/posts/default/6649671538470624685'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://departamentolatinecclasica.blogspot.com/2010/10/apologia-del-latin-y-las-matematicas.html' title='Apoloxía do Latín e das Matemáticas'/><author><name>Manuel Rodríguez Santos</name><uri>http://www.blogger.com/profile/11839533938852649730</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
